Virussjukdomen, som drabbar klövbärande djur, är en av världens mest fruktade djursjukdomar. Förutom att den leder till stort lidande för djuren har smittspridning en omfattande inverkan på djurnäringen.
Efter årets utbrott i flera europeiska länder har svenska myndigheter höjt beredskapen och deltar i regelbundna extrainsatta möten på EU-nivå.
Senast mul- och klövsjukan upptäcktes i Sverige var på 1960-talet – men vad händer om smittan kommer hit?
I videon ovan beskriver Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, beredskapsplanen som aktiveras vid ett bekräftat fall.