Ett medborgarskap är en grundlagsskyddad rättighet, och för att kunna frånta det krävs därför en grundlagsändring.
– Då krävs ett beslut från riksdagen, ett mellankommande val och ett nytt beslut av efterkommande riksdag, enligt Mårten Schultz, professor i civilrätt.
Det innebär att även om ett förslag skulle läggas fram i dag kan ändringen inte göras tidigare än efter valet 2022, och eftersom lagändringar ofta träder i kraft 1 januari skulle det kunna dröja till 2023. Men det förutsätter att förslaget röstas igenom under två mandatperioder.
Komplex fråga
Mårten Schultz tycker att det saknas en respekt i hur man diskuterar en sådan lagändring.
– Det jag tycker saknas är perspektivet är att det här är enligt svensk grundlag en grundläggande svensk rättighet. Det är större än att ändra i grundlag i övrigt, säger han.
Han menar att lagen baseras på värderingar som vaskats fram för att vara en grundläggande svensk rättighet under lång tid.
– De förtjänar en särskild respekt och det tycker jag saknas. Man underminerar betydelsen av vår grundlag, säger Mårten Schultz.