Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i vårt solsystem. Den har en tjock atmosfär som i flera avseenden påminner om jordens. En del forskare menar att Titan befinner sig där jorden var för 4 miljarder år sen, innan livets uppkomst. Och det gör månen extra intressant.

Svensk forskare delaktig

1980 flög Voyager 1 förbi Titan och vi lärde oss en hel del. Men nu är, sedan några år tillbaka,  Rymdsonden Cassini på plats. Cassini cirkulerar i omlopp kring Saturnus och svänger förbi Titan ungefär en gång i månaden. Med avancerad utrustning kan sonden läsa av Titans atmosfär. En atmosfär full av kväve och olika kolföreningar, grunden för det vi kallar liv. Den svenske forskaren Jan-Erik Wahlund är ansvarig för en instrumentdel på Cassini.

– Det är själva byggstenarna till livet som vi tror bildades i den tidiga jordatmosfären. Vi ser förstadiet till det i Titans atmosfär, så vi kan studera det på Titan, säger han.

SVT: Finns det förutsättningar för liv på Titan?

– Ja, det råder lite delade meningar. På Titan är det väldigt kallt. Det är en isyta, av vattenis.  Men under isen där tror man att det finns ett hav. Och i det så tror man att det kan finnas liv.

Metanregn och bensinfloder

Det här öppnar för att det kan finnas liv på fler månar i vårt solsystem, som också har hav under ett istäcke. Det som får en del forskare att tro att det redan finns liv i havet på Titan är det metan som dunstar från ytan. Det har ungefär samma roll som vattenånga har på jorden. Metanet förångas, bildar moln och regnar ner igen. På Titan finns floder och sjöar som består av metan och andra kolväten, ett slags lågoktanig bensin.

Det här metanet måste ju komma nånstans ifrån. Det skulle kunna vara metanogener, enkla organismer, som lever under isytan.

Utöver bensinfloderna finns också öknar på Titan, men dynerna består inte av sand, som på jorden, utan av plastliknande material.

Ny teori om livets uppkomst

Hur det än ligger till med livet under Titans istäcke så är vi sannolikt långt ifrån besök från Titanier. Men Titan har ändå lärt oss en del om livets uppkomst. När energirik strålning från solen och Saturnus kommer in i Titans atmosfär uppstår en rad kemiska processer och det bildas kolföreningar, en förutsättning för liv. Det här har givit forskarna en kompletterande teori om hur livet uppkom på jorden.

– Tidigare så trodde man att det mesta av kolet och vattnet kom från asteroider och kometer som bombarderade jorden. Och det är nog korrekt. Men sen så har atmosfären utvecklats och då kan man tänka sig att liknande processer som just nu observeras kring Titan kan ha skett på jorden. Ett kontinuerligt bildande av förbiotiska molekyler i atmosfären som regnar ner kontinuerligt i hundratals miljoner år mot ytan och haven, säger Jan-Erik Wahlund.