Göteborgsposten (oberoende liberal) skriver att ”KD sätter stopp för farsen och att alla ett tag kommer att springa runt som yra höns. Sedan hoppas ledarskribenten att alliansledarna inser att DÖ-liknande konstruktioner har spelat ut sin roll. Det gör även Stefan Löfven. MP får lämna regeringen och statsministern kan bilda en ren S-regering. Den uppenbara minoritetsställningen, inte längre fördunklad av DÖ, tvingar Löfven att öppet söka stöd hos olika partier, vilket leder till kompromisser och en mer mittenorienterad politik”.
Politisk leverans
Aftonbladet (obunden socialdemokratisk) konstaterar att inget kommer att hända på kort sikt om allianspartierna röstar på sina budgetförslag i riksdagen. På längre sikt är det dock mer osäkert:
”Stefan Löfven måste nu lägga i en extra växel. Att regera i minoritet är att hela tiden ha hotet om nyval hängande över sig och nu har den risken ökat. Därmed ökar kraven på regeringen att både bli bättre på politisk leverans och kommunikation – framför allt kring flyktingkrisen.”
Baksmälla hos KD?
Dagens Nyheter (oberoende liberal) tror att många ledamöter på KD:s riksting i dag vaknar med baksmälla. Nej till DÖ innebär rimligtvis mer samarbete med regeringspartierna, konstaterar tidningen.
”Menar KD:s gräsrötter verkligen allvar med att partiets ledning ska förhandla om skatter och bidrag med socialdemokraterna? Samtidigt som KD gör en högergir? Vad ska samtalen bygga på? Och hur ska partiet samtidigt fungera som trovärdig opposition?”
Momentum
Svenska Dagbladet (oberoende moderat) skriver att KD:s beslut var klokt.
”Det är frestande om än tidigt att dra de stora växlarna, men i bästa fall har KD skapat det momentum som kan leda till misstroendevotum och ny talmansrunda. Då kan vi hoppas på en regering som tvingas göra upp med Alliansen i centrala frågor. DÖ som avsågs underlätta regerandet har i stället hämmat varje försök till grundläggande reformer.”
Bakgrund: Regeringskrisen och DÖ
Inget av de politiska blocken fick egen majoritet i valet 2014, men de rödgröna partierna blev tillsammans större än Alliansen. Stefan Löfven (S) bildade en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet och godkändes som statsminister av riksdagen den 2 oktober.
Regeringen träffade en budgetöverenskommelse med Vänsterpartiet efter att Centerpartiet och Folkpartiet avböjt samarbete.
Dagen före budgetomröstningen, den 2 december, meddelade Sverigedemokraterna att de tänkte gå emot praxis att rösta på sitt eget budgetförslag och i stället stödja Alliansens förslag för att fälla regeringens budget.
Regeringskrisen var nu ett faktum. Stefan Löfven bjöd in till överläggningar med de borgerliga partierna för att försöka nå ett blocköverskridande budgetsamarbete. Mötet varade i en knapp timme men blev resultatlöst.
Den 3 oktober, efter att Alliansens budget röstats igenom, sade Stefan Löfven på en presskonferens att han tänkte utlysa nyval som skulle hållas i slutet av mars.
Så blev det aldrig – den 27 december, när nyvalet formellt skulle utlysas, meddelade regeringen och Alliansen att de slutit den så kallade decemberöverenskommelsen (DÖ). Uppgörelsen garanterade att en minoritetsregering framöver skulle få igenom sin budget genom att oppositionen lägger ned sina röster i budgetomröstningen, vilket skulle frånta SD möjligheten att fälla regeringens ekonomiska politik.
Inga så kallade utbrytningar ur budgeten – det vill säga att riksdagen röstar ned enskilda delar av budgeten – skulle heller accepteras.
DÖ var tänkt att hållas denna samt nästa mandatperiod (till 2022).