När tre regioner ställde in planerade operationer så framhöll man att det gjordes för att säkra den katastrofmedicinska beredskapen, alltså beredskapen för att kunna ta hand om skadade vid till exempel en större olycka eller terrorattack.
Men nu visar det sig alltså att just den beredskapen faktiskt påverkades. ”Den katastrofmedicinska beredskapen bedöms av vissa regioner vara måttligt till betydligt påverkad”, hette det i en sammanställning från Socialstyrelsen den 18 oktober, ett par veckor in i kaoset.
”Betydande” ligger i mitten av en femgradig skala, och betyder bland annat att ”lagstadgade och andra krav uppfylls endast till del”, och att ”Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter börjar bli övermäktig”.
Vilka regioner som angett att deras beredskap påverkats framgår inte, och när SVT begär ut regionernas enskilda lägesrapporter så maskas svaren med hänvisning till sekretess.
Bättre men inte bra
Samtidigt visar SVT:s kartläggning att leveransproblemen inte är över. Situationen har blivit bättre – men är långtifrån bra.
- ”Cirka 50 procent av det material som beställs kommer i tid” heter det från Region Örebro län.
- ”Totalt har i genomsnitt 37,4 procent av de beställda orderraderna i november levererats i tid” skriver Akademiska sjukhuset i Uppsala.
- Dalarna uppger att man i snitt får ”60-80 procent”.
Från Västmanland beskrivs stora variationer: ”Häromdagen var det brist på de minsta barnblöjorna på neonatalavdelningen i Västerås och förra veckan gips till ortopeden”.
På Akademiska sjukhuset har man räknat ut att problemen hittills kostat 14 340 timmars extraarbete.
Distributören Apotekstjänst uppger i en skriftlig kommentar att man kommit fram till att problemen orsakats av bristande information i de produktregister man fick när man tog över.
Dokumentären När sjukvården stannade kan ses på SVT Play.