– Jag har fått höra att de vill skära halsen av mig. De har hotat att komma hem till mig, de har sagt att de skall skjuta mig. Självklart känns det jobbigt, särskilt om det kommer från personer i miljöer där jag vet att det finns skjutvapen och våldskapital, säger Gustav Södling.
I dag jobbar han på ett stödboende för ungdomar i Linköping, där han upplevt färre hot. De grövsta hoten fick han i rollen som socialsekreterare i ärenden där myndigheten fick överväga tvångsomhändertaganden av barn.
– Jag mötte personer på stan som springer efter och skriker, då tar det hårt. Om de då sagt att de skall komma hem till mig och jag vet att de på några sekunder kan hitta min adress, så har jag inget skydd, säger Gustav.
Bristande resurser ökar risken
Han tycker att han har bra samtal med kollegor om hotsituationer. Han har ett larm som han kan bära med sig, och vid möten som kan kännas obehagliga är regeln att alltid vara två kollegor. Men han ser att bristande resurser ökar risken för hotfulla situationer:
– Finns det mer tid att bygga relation och förklara beslut, så blir det lättare. Är det pressat kanske man tummar på att vara två vid vissa möten. Det har hänt mig inom socialtjänsten. Då går det ut över mitt mående och min säkerhet.
Gustav har vid ett tillfälle ansökt om just skyddade personuppgifter, men fick nej från Skatteverket.
– Jag uppfattade att deras argument var att det inte hade hänt något ännu, så det fanns inget behov av hemlig adress, säger han.
Vill att hotade ska få mer hjälp
I debatten om gängbrottslighet lyfte riksenheten mot organiserad brottslighet nyligen ökad sekretess kring ärenden som rör exempelvis unga som kan hamna i brottslighet, att dagens öppenhet kan motverka modiga beslut.
Gustav, som är fackligt aktiv och skyddsombud, tycker förändringar i offentlighetsprincipen är ett stort ingrepp. Han tror på ett tjänstemannaansvar, och att varje beslut skall gå att koppla till de ansvariga, men att hotade skall få mer hjälp.
– Jag kan inte vara anonym i mitt jobb. Men det är bra om en chef står med på besluten. Och vill man ha hjälp med skydd för vissa personliga uppgifter om familj eller adress, borde man få det.
