Kriminalvården har beslutat att förlänga den tid som de fängelsedömda har på sig att börja avtjäna sina straff, från 50 dagar till 75 dagar för den som inte sitter häktad.
– Det skapar lite syre i systemet, men vi tror att det där kommer ta slut igen väldigt fort. Då behöver vi tittar på långsiktiga lösningar med att systematisera ett kösystem med betydligt längre väntetider än månader, då pratar vi kanske år, säger Nils Öberg, generaldirektör Kriminalvården.
Dömda får dela rum
Det är fullt på landets häkten och anstalter. På fängelserna är beläggningen nu mellan 97 och 100 procent och genom dubbelbeläggningar där intagna får dela rum blir det ännu trängre. På Täbyanstalten visar chefen upp en av åtta celler som nu utrustas med våningssängar, specialbyggda av intagna i verkstaden på Kumlaanstalten.
– Generellt vill de allra flesta ha ett eget rum på natten, det är ganska pressat ändå att vara på anstalt. Att ha möjlighet att gå in på sitt rum och vara för sig själv, det är många som uppskattar det, säger Fredrik Thunberg, anstaltschef.
”Konsekvenser för säkerheten”
Kriminalvården tittar också på om vissa gemensamma lokaler kan användas som celler. Nyligen pausades till exempel klosterverksamheten på Kumla för att frigöra femton platser.
– Trängseln får konsekvenser för säkerheten och våra möjligheter att erbjuda en trygg vistelse för våra intagna och vår personal. Det andra är våra förutsättningar att kunna göra ett bra jobb med de intagna under tiden i anstalt, säger Nils Öberg, generaldirektör Kriminalvården.
Platsbristen har flera förklaringar enligt Kriminalvården. Satsningar på polisen, straffskärpningar och en befolkningsökning har lett till fler lagförda efter en lång period där antalet dömda gått ned och där anstaltsplatser också har stängts. Bygget av nya, permanenta och tillfälliga, anstaltsplatser tar tid.
”En sista utväg”
Om det ska bli ett kösystem till fängelserna blir i slutändan en fråga för politikerna att avgöra. Att väntetiden ökar kritiseras från flera håll och Kriminalvårdens generaldirektör kallar det också ”en sista utväg”.
- Vi tror inte att vi med alla de åtgärder som vi gör för att öka kapaciteten kommer att klara av att göra det i den takt som inflödet av dömda kommer till oss, säger Nils Öberg.
