Halas dottern har varit borta i snart 8 år. Med hjälp av sin advokat och UD har hon försökt få tillbaka henne, men arbetet kring återförande har gått långsamt.
– Egentligen sa de redan från början att de inte kommer kunna få tillbaka min dotter, berättar Hala.
Anledningen är att dottern fördes till Jordanien som inte är ansluten till 1980 års Haagkonvention och därför har Sverige inte något samarbete kring återförening.
– Men hade man agerat tidigare, hade man kunnat få tillbaka min dotter – eller rentav stoppa bortförandet innan det skedde, menar Hala. Hon tycker att både socialtjänsten och skolan hade kunnat skydda barnet.
Hala har inte åkt ner till Jordanien själv eftersom hon är rädd för ex-maken som har hotat att döda henne, om hon försöker hämta tillbaka dottern.
Tidiga varningssignaler togs inte på allvar
SVT har gått igenom utredningar och domar som gjordes i ärendet om Halas dotter. Både i familjerättens utredning från 2012 och i en tingsrättsdom från 2013 är det tydligt att Hala yttrar oro för att pappan ska ta dottern till Jordanien.
Enligt Hala hade pappan tidigare sagt att han inte vill uppfostra dottern i Sverige för att hon skulle bli ”för svensk”. Men pappan nekar detta i familjerättens utredning och man gör bedömningen att risken om ett bortförande är låg.
Däremot bestämmer tingsrätten att utlandsresor ska meddelas i god tid, och att dotterns pass ska förvaras hos mamman – något som pappan vägrade göra.
”I den sekunden visste jag”
När Halas dotter blev bortförd tog det två veckor innan bortförandet upptäcktes. Föräldrarna var mitt i en flerårig vårdnadstvist, när pappan några veckor innan bortförandet kom med anklagelser om att Hala ska ha slagit dottern, och att han därför borde få ensam vårdnad.
I samband med anmälan beslutade socialtjänsten att dottern tills vidare skulle bo hos sin far. Hala skulle dessutom inte få träffa dottern under tiden anklagelserna skulle utredas.
Men innan socialtjänstens utredning var färdig, hann pappan föra barnet ut ur landet. Det var först när en okänd man en dag ringde upp Hala som hon förstod att hennes dotter var borta
– Mannen berättade att min ex-man har lämnat sin lägenhet och hyrt ut den. I den sekunden visste jag att hon var borta, säger Hala.
Ex-mannen förde dottern till Jordanien trots att Hala larmat socialtjänsten om den risken.
– De borde åtminstone ha skyddat henne under tiden de utredde anklagelserna, menar Hala.
Skolan larmade inte
Först efter att dottern försvunnit får Hala även reda på att dottern inte varit i skolan på två veckor och trots att ingen hade sjukanmält henne – larmade aldrig skolan om att hon var borta.
SVT har kontaktat familjerätten, socialtjänsten och skolan som inte vill kommentera fallet.
Halas dotter är ett av 1000-tals barn som under de senaste 10 åren har blivit bortförda. Färre än en tredjedel kommer tillbaka, men för några veckor sedan, fick Hala ett samtal från dottern som nu ska gifta sig i ett äktenskap arrangerat av familjen.
Se Hala berätta om det oväntade samtalet från dottern i videon.
Har du ett barn som förts bort? Fick du hjälp av myndigheterna? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.
