När 15-åriga Honey steg över tröskeln till sitt nya familjehem hos Kent och Lotta visste de ingenting om hedersvåld.
– Vi hade ingen aning om vad vi gav oss in på, säger Lotta. Men det var det bästa vi gjort.
Styvfadern dömdes
Både Honey och hennes syskon hade misshandlats och begränsats i flera år och det blev flera rättegångar. Styvfadern dömdes till två års fängelse för grov fridskränkning. Det fanns tillhyggen, journaler från skolhälsovården om skador, och vittnesmål från skolan. Men avgörande var att Honey orkade stå fast vid sitt vittnesmål, trots att hela familjen och klanen vände sig emot henne.
– Samma kväll som jag landade hemma hos mina fosterföräldrar så fick jag 30 samtal från hela släkten. Så min mamma gråter och mormor gråter. Alla gråter. Kom hem, vi ska lösa detta. Men jag visste att om jag åkte tillbaka kommer jag inte komma tillbaka levande och så är det bara.
Det som gjorde att hon orkade stå emot var stödet från Kent och Lotta, säger hon.
– Jag är så tacksam varje dag för jag tror inte jag hade levt utan dem i dag. Verkligen inte. Kent var med på varje rättegång, trots att det ibland var helt fullt i rättssalen av mina släktingar. De försökte skrämma mig, men Kent fick mig att känna mig trygg.
Känner skuld
Det hela hade egentligen börjat med att hennes styvbror polisanmälde sin pappa för misshandel. Men varken Honey eller de yngre syskonen vågade backa upp honom. Sedan tog pappan med sönerna på en begravning i Somalia, och återvände utan pojkarna.
Själv lyckades hon ta sig ur resan, men hon blev ofta hotad med att ”bli hemskickad” om hon inte skötte sig.
Honey blev aldrig en del av statistiken, de minst 916 barn som försvunnit på fem år. Hennes bröder fick inte heller något utreseförbud, trots att de fanns på myndigheternas radar. SVT:s granskning visar att lagen om utreseförbud är för snäv, endast hälften av de 102 barn som socialtjänsterna har velat skydda fick ett utreseförbud.
Honey har i dag ingen aning om var hennes bröder är, men hon har hört att de har försökt ta sig tillbaka till Sverige och misslyckats.
– Man känner sån skuld, om jag kanske hade sagt någonting så kanske de inte varit i den situationen idag. Men jag såg ju till att mina yngre syskon aldrig behöver vara med om det där. De var anledningen till att jag gjorde detta.
Hemlig ort
Honey bor i dag på hemlig ort och har ingen kontakt med någon i sin familj, för trots att det gått flera år så har hon ibland släktingar som letar efter henne.
– Det är nog det som gör mest ont, att jag förlorat min familj på vägen. Mina systrar, min bror. Vi har vuxit upp tillsammans, ätit tillsammans, blivit slagna tillsammans.
Hon har fått byta jobb och har flyttat runt. Men hon vill ändå visa sitt ansikte, trots att det kan vara farligt, för att ge hopp åt de som undrar om de kan slå sig loss ur hedersvåld.
-Det var verkligen värt det. Alla dagar i veckan. Jag har mina vänner nu och mina kollegor. Jag kan gå ut när jag vill. Jag har fortfarande jättesvårt och tro det. Jag har gått igenom mycket skit för att stå där jag är idag och jag har en lång bit att gå fortfarande. Men det är på bättringsvägen och jag vill att det ska se likadant ut för alla andra hundratusentals tjejer i Sverige som har det så.
Hade du behövt ett utreseförbud? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.