Farida såg fram emot en rolig och spännande första semester till Egypten.
– De sa att vi skulle hälsa på en släkting och det skulle vara en semester, säger hon.
Ingen hade någonsin pratat om könsstympning innan, inte ens på sexualundervisningen. Hade hon vetat vad det var så kanske hennes situation hade varit annorlunda idag, tror hon.
– Jag förstod inte riktigt att det fanns någonting som heter könsstympning eller att det utfördes, så det hade varit svårt att stoppa något som jag inte var medveten om. Man blir hjärntvättad, säger hon.
När hon kom hem var hon som en annan person. Hon hade förändrats från en glad och livfull flicka, till en tyst och introvert. Skolan borde ha reagerat på det, tycker Farida som idag drömmer om att bli läkare för att hjälpa andra som könsstympats.
Utreseförbud aldrig aktuellt
Sedan 2020 kan socialtjänsten ansöka om utreseförbud när man misstänker att flickor ska kidnappas för att könsstympas. Men bara hälften av de barn som socialtjänsterna har velat skydda med ett utreseförbud fick skyddet, visar SVT:s granskning. Farida är ett av barnen i mörkertalet, utöver de 916 barn som förts bort på fem år. Hon blev bortförd under semestern – ett utreseförbud var därför aldrig aktuellt för Farida – eftersom hon aldrig funnits på myndigheternas radar.
Trots att lagen om könsstympning funnits i över 40 år har enbart ett ärende lett till fällande dom de senaste fyra åren. Polisen uppskattar att mörkertalet är stort och brotten är svårutredda då det oftast saknas brottsplats och teknisk bevisning, i kombination med offrens ålder. Det är nästan inga barn som anmäler sina egna föräldrar. Det finns också en bristande kunskap bland polisutredarna som till stor del beror på att det har funnits så få ärenden.
Drömmer om att hjälpa andra
Farida har inte polisanmält sin familj. Hon har idag lämnat familjen och lever med skyddad identitet och i skyddat boende.
– Jag ville inte att någon skulle få reda på det, jag ville inte att mina föräldrar skulle hamna i fängelset, säger hon.
Det går inte en dag utan att Farida påminns om vad hon råkade ut för. Hennes förtroende för samhället och för vuxna är helt förstört. Ändå väljer hon att dela sin berättelse för att förhindra att fler råkar ut för samma sak.
Farida heter i egentligen något annat.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.