Det är långt ifrån första gången som ett barn föds i den kungliga familjen. Men det är ändå inte så ofta som en uttalad tronarvinges nedkomst kan rapporteras. (Låt vara att det här barnet lär få vänta ganska länge på att inta sin plats på tronen.)

Madeleine fick färre skott

Den senaste gången det begav sig var när prinsessan Madeleine föddes, 1982. Men den gången var det ett tredje barn, som kom en bit ned i tronföljden och bevakningen inte så uppskruvad som nu.

Större var uppmärksamheten när prins Carl Philip föddes 1979. Vid födelsen blev han ju kronprins, eftersom Sverige den gången hade s.k. agnatisk tronföljd, dvs tronen ärvdes av kungens äldste son.

Prinsen rejält firad

Processen att ändra på det var redan i full gång, och redan efter ett drygt halvår blev Carl Philip – under kungens protester – fråntagen sin kronprinstitel, men vid hans födelse firades det rejält.

Som bekräftelsen av kronprinsens födelse sköts dubbel salut, två gånger 21 skott, och därpå meddelade kungen vid en högtidlig konselj på slottet vad den nyfödde skulle heta, och att hans titel var hertig av Värmland

Salut sköts även när kronprinsessan Victoria föddes i juli 1977 – med 21 skott från salutbatteriet på Skeppsholmen kungjordes den kungliga födseln.

Så var regeln då: dubbel salut för prinsar, enkel för prinsessor.

Vittnen inspekterar

Victorias födelse var första gången på närmare 200 år som en regerande monark fått barn. Ätten Bernadottes medlemmar har ju varit ganska långlivade på tronen och de flesta har haft både barn och barnbarn när de tillträtt tronen.

Även 1977 hölls en extrakonselj där kungen officiellt till regeringen tillkännagav barnets födelse och meddelade vilka namn den nyfödda skulle få.

Den gången följdes också den gamla seden att fyra vittnen ska ”inspektera barnet”.

Det var dåvarande statsmininstern Thorbjörn Fälldin, riksdagens talman Henry Allard, riksmarskalken Gunnar Lagergren och rikslottachefen Alice Trolle-Wachtmeister.

Vittnenas uppgift var från början att säkerställa att inte den blivande prinsen eller prinsessan skulle bytas ut, men som så mycken annan kunglig ceremoniel har seden bleknat till en ren tradition. Den sista gången vittnen faktiskt var närvarande (i ett angränsande rum) vid en kunglig svensk förlossning lär ha varit då den blivande Gustav V föddes 1858.

Victoria fick vänta

Det tog några veckor innan den nyfödda Victoria visades upp på allvar i offentligheten, men den 2 augusti, vid tre veckors ålder, gjorde hon sitt första TV-framträdande.

Men det var alltså inte en kronprinsessa som föddes den gången. Och det är det ju inte denna gång heller, men väl en kommande tronarvinge.

Längre tillbaka var man gärna mer frikostig med salutskotten.

En som fick rejäl salut var vår nuvarande kung. Den nyfödde var den gången bara barnbarnsbarn till kungen (som var Gustaf V), men hyllades likväl med fyrdubbel salut – 84 kanonskott.

Frikostigt

Det tycks ha varit under första halva av 1900-talet som man var frikostigast med skjutandet – prinsessan Ingrid som så småningom blev drottning av Danmark mottogs 1910 med dubbel salut, och dessutom med en omedelbar tacksägelsegudstjänst i Slottskyrkan.

Fast hon bara var en flicka...

Fyrdubbel salut, tacksägelsegudstjänst i Slottskyrkan och fyra vittnen med statsminister i spetsen var programmet när hennes bror prins Gustav Adolf (kungens far) kom till världen 1906.

När deras far, den blivande kung Gustav VI Adolf, 1882 föddes som arvfurste nöjde man sig däremot med dubbel salut, 2x21 skott.

Vittnen var statsministern greve Arvid Posse och utrikesministern friherre Hochschild med respektive fruar, men denna gång var de inte närvarande som 1858 utan avlade visit efter födseln, vilket är den modell som senare praktiserats.

Torbjörn Jacobsson

torbjorn.jacobsson@svt.se