I fjol upptäckte Skolinspektionen 50 skolor som bröt mot skollagens princip om gratis skolgång. Sammanlagt granskades 866 skolor, och inspektionens jurist, Alf Johansson, säger att resorna inte får kosta något. Kommunen eller friskolan ska betala, enligt Ekot.

– Problemet ökar och det tenderar att bli allt dyrare och exklusivare skolresor, man åker längre bort ut i världen. Det kan handla om kostnader på 2 000-6 000 kronor per elev, det är jättemycket pengar, säger Alf Johansson, jurist på Skolinspektionen.

50 skolor bryter mot lagen

Inspektionen granskade 824 skolor under 2010 och av dem bröt 50 skolor, sex procent, mot skollagens princip att alla elever ska få gratis utbildning. Hur många elever som inte haft har råd att åka med vet Alf Johansson inte.

Han är övertygad om att mörkertalet är stort eftersom många skolresor aldrig kommer till Skolinspektionens kännedom. Och det finns runt 6 000 skolor i landet.

Skolinspektionen kan i efterhand gå in och titta hur en skola hanterat finansieringen av skolresor för att se om man brutit mot lagen.

Och från den 1 juli, när nya skollagen träder i kraft, har skolmyndigheterna skarpare arsenal att ta till mot skolor som bryter mot lagen, bland annat när det gäller skolresor. Det gäller både kommunala skolor och friskolor.

-Vi har fått en sanktionstrappa som kan börja med en anmärkning, vid mindre allvarliga avvikelser. Sedan kan vi utfärda ett förläggande med uppmaning att rätta till brister som strider mot skollagen. Och om skolorna trilskas och inte åtgärdar bristerna kan vi koppla ett vite till föreläggandet, säger Alf Johansson.

Frivilliga bidrag kan täckas av kommunen

Den ny skollagen ger dock en möjlighet till frivilliga bidrag till skolresor som oroar både Skolinspektionen och Skolverket.

Trots att lagen säger att utbildningen ska vara avgiftsfri kan det enligt regeringen, i enstaka fall under ett läsår, finnas kostnader i samband med skolresor som täcks av frivilliga bidrag från föräldrarna.

Om någon eller några föräldrar inte kan betala ska kommunen gå in och täcka kostnaden eftersom aktiviteten ska var öppen för alla elever.

-Både vi och Skolverket har varit kritiska mot att det öppnas en sådan möjlighet med frivilliga bidrag, bland annat för att det här med frivillighet kan sättas ur spel, säger Alf Johansson.

Han anser att det i praktiken pekar ut elever som inte kan betala.

-Då åker några på kommunens pengar, skattepengar, medan de andra åker på föräldrapengar.

Alf Johansson anser också att de frivilliga bidragen måste ligga på en skälig nivå.

-Vi kommer säkert att få anmälningar om detta och vi får väl då sätta ribban för vad som kan accepteras, säger han.

Viktigt för barnets kompisrelationer

Familjens och barnets egen ekonomi har betydelse för barnets kompisrelationer, visar en ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet. Pengar och möjlighet att konsumera påverkar både nya och gamla relationer till jämnåriga, enligt doktoranden Elin Olsson.

-Ekonomiska resurser är inte den viktigaste förklaringen till varför ett barn är populärt, men det finns skillnader mellan de barn som har få saker och lite pengar och de som får mycket, förklarar hon.

Ett exempel: Bland de barn som kan skaffa fram 100 kronor för att gå på bio uppger 22 procent att de är populära. Bland barn som inte har pengar svarar 14 procent att de är populära.

Elin Olsson konstaterar också att dator och mobil fått väldigt stor praktisk betydelse för barn. Med andra ord – ett barn som inte har möjlighet att messa, ringa eller chatta får svårt att hänga med.

TT