SVT-medarbetaren Matilda Niang fick se sitt namn registrerat som en hemsida men hade tur att den som registrerat den var beredd att direkt stänga ned sajten. Men om hon inte hade haft den turen kan processen vara krånglig och dyr.

Sedan 2003 kan vem som helst registrera vilken domän som helst, det finns inga begränsningar. Men det finns flera olika sätt att gå om man ser att någon har en adress registrerad som man själv anser sig ha mer rätt till.

Flera sätt att få tillbaka domän

Maria Ekelund är kommunikationschef på stiftelsen för Internetinfrastruktur (IIS). Det är de som ansvarar för Sveriges toppdomän (.SE).  Hon tycker att det bästa är att först och främst är att gå till den som äger domänen.

– De är ofta väldigt tillmötesgående men upplever man att man är förtalad eller kränkt ska man naturligtvis göra en polisanmälan.

Det kan vara svårt att vet hur man ska hitta vem som ligger bakom en domän men enklaste sättet är att gå in på IIS hemsida och kolla vem som äger domänen. Där finner man vem som äger domänen och vilken server den ligger på.

– Om det inte fungerar kan man kontakta webbhotellet. Det är de som har ansvar för det som ligger på själva siten, säger Maria Ekelund.

Kan kosta pengar

Om inte heller webbhotellet vill ta ned domänen kan man behöva ta till rättsliga åtgärder. En process som både är dyr och oviss. En annan variant är att använda IIS Alternativa tvistförfarande. Den processen är snabbare och billigare än en vanlig rättsprocess men kostar ändå minst 4.000 kronor att starta upp.

– Hälften av den avgiften återbetalas om du vinner tvisten men det betalas inte tillbaka några ersättningar för juridiska ombud, säger Maria Ekelund.

För att vinna en process skulle Matilda Niang ha varit tvungen att bevisa tre omständingheter.

Dels måste hon ha en rättighet till namnet som är giltig i Sverige. Dels måste hon bevisa att innehavaren av domännamnet inte har rätt till namnet. Och dels måste hon bevisa att den nuvarande innehavaren handlat i ond tro, alltså att innehavaren medvetet valt just detta namn trots att den visste att det fanns någon annan med mer rätt till namnet.

Måste betala för de domäner man vill skydda

Och om hon nu skulle lyckats bevisa dessa tre omständigheter så krävs att hon sedan börjar betala för domänen, annars kan vem som helst registrera den trots att hon vunnit.

– Vinner hon får tillbaka domänen men då kan vem som helst registrera den på nytt, det finns ingen spärrlista för domännamn.

För den som vill skydda sig finns alltså bara en väg att gå. Att registrera de webbadresser som man inte vill att någon annan använder. Något som kostar från runt en hundralapp per år och webbadress.