Partiledardebatten i SVT fick Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att reagera. Skolan togs knappt upp under debatten. Hon tycker att politikerna borde ha pratat om lärarbristen i Sverige.

– Jag reagerar på att man inte pratar lärarbrist i den extraordinära situation som Sverige står inför i dag. De största flyktingströmmarna sedan andra världskriget parat med en jättestor lärarbrist. Både alliansen och regeringen har en otroligt viktig del i att hejda lärarbristen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Ny chans till debatt i veckan

På onsdag är det partiledardebatt i riksdagen. Nu har politikerna en ny chans att ge besked om skolpolitiken, anser Johanna Jaara Åstrand.

– Nu har de faktiskt chansen att ge väljare och lärare besked om hur alliansen och regeringen ska agera för att göra läraryrket mer attraktivt, säger hon.

Enligt lärarförbundet är det framför allt höjda lärarlöner som har bäst effekt. Det räcker inte bara med att behålla de lärare som jobbar i dag. Man måste locka tillbaka de som slutat och locka ännu fler till yrket. Då behövs höjda löner. Nu väljer många bort läraryrket för mer välbetalda jobb som kräver lika lång utbildning, menar Johanna Jara Åstrand.

– Vi behöver signaler om att man är beredd att få till blocköverskridande överenskommelser, så att man får en trygg och långsiktig politik som skapar förutsättningar för att investera mer i lärarkåren. Istället för att utbildningspolitiken används som ett slagträ i debatten.

Lönerna behöver höjas

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) håller med om att skolan borde tagits upp på debatten.

– Det är den absolut största framtidsfrågan vi har om man ska klara jobben och klara av att ge de människor som flyr hit från krig en bra start i Sverige, säger han.

Fridolin menar att det finns två tydliga delar i att åtgärda lärarbristen – lönerna och arbetsmiljön.

– Vi behöver både höja lönerna och se till att lärare får jobba med eleverna. Det är därför vi investerar tre miljarder årligen i höjda lärarlöner från nästa år. Det ska gå mindre tid till pappersarbete och mer tid till att vara med eleverna, säger han.

”Ska vara samma som försvarspolitiken”

Gustav Fridolin tycker att blocköverskridande utbildningspolitik behövs, och hävdar att det är på gång.

– Jag håller med, i grunden tycker jag att skolpolitiken ska behandlas på samma sätt som försvarspolitiken och att man försöker göra breda överenskommelser.

– Debatten handlar mycket om detaljfrågor som har väldigt liten betydelse för resultaten. Men jag upplever att man lämnar detta för att fokusera på det som gör skillnad. Vi har en skolkommission där alla riksdagspartier varit med på ett bra sätt och jag tror det lägger grunden för mer samarbete, säger Fridolin.

Att det behövs högre löner och bättre arbetsmiljö för att höja statusen för läraryrket håller även Folkpartiets utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander med om.

– Man måste jobba både på längre sikt och väldigt akut. På längre sikt måste man höja attraktiviteten i hela yrket. Vi i alliansen har förändrat lärarutbildningen rätt rejält och efter det har det varit en kraftig ökning av antalet sökande, säger Christer Nylander (FP).

Folkpartiet menar att en lösning på problemet är att skolan förstatligas igen.

– Vår bedömning är att många kommuner inte orkar med skolan. Så vi vill flytta över ansvaret från kommunen till staten, ett statligt huvudmannaskap. Det finns många kommuner skolan inte är prioriterad. De kommunala skolorna är för små och för svaga för att bära det ansvar som krävs, säger Christer Nylander.

”Regeringen dåligt förberedd”

Christer Nylander påpekar även att Folkpartiet tillsatt särskilda pengar för socialt utsatta skolor.

– Det är särskilda pengar så att de skolorna kan jobba mer aktivt och mer långsiktigt med klassrumsklimatet, som ju är en väldigt viktig del av arbetsmiljön.

Han menar att det är regeringens politik som gör att det finns en känsla av skolan sjunkit undan i debatten.

– Vi hade åtta år med en alliansregering med väldigt hög reformtakt. Den nya regeringen var väldigt dåligt förberedd och det har varit ganska få förslag på det här området. Så det är därför det känns som att det inte händer så mycket, säger Christer Nylander.