Pisa-mätningarna 2018 visade på förbättrade resultat på flera områden, vilket regeringen inte var sena att lyfta fram. Men resultaten ifrågasattes tidigt – 11 procent av elevunderlaget hade valts bort, långt bortom gränsen i riktlinjerna som satts till 5 procent. Det förklarades främst med att det då fanns många nyanlända elever i den svenska skolan.

Riksrevisionen kom i våras med hård kritik mot både regeringen och Skolverket på grund av exkluderingarna. Enligt granskningen hade man inte undersökt varför så många hade exkluderats och därtill hade man inte lyssnat på varningar om att urvalet var skevt.

– De har inte tagit reda på vad som hände och varför. De borde ha gått till botten om det verkligen går att förklara de höga elevexkluderingarna med bristande språkkunskaper hos eleverna, sade Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih i maj.

Kontroll av bortvalda

Skolverket fick senare i uppdrag av regeringen att säkerställa att fler elever deltar i undersökningen. På måndagen presenteras de tänkta åtgärderna för regeringen.

– Den absolut viktigaste åtgärden är att vi säkerställer att skolorna förstår hur man ska exkludera, säger Eva Durhan, chef vid Skolverkets analysavdelning, till Sveriges Radios Ekot.

Bortsett från att tydliggöra informationen till skolorna ska Skolverket också kontrollera vilka elever som väljs bort redan innan proven genomförs, för att säkerställa att det görs på rätt grunder.

– Jag är övertygad att det kommer att bli bra. Vi märker i kontakten med skolorna att det finns en önskan om att göra rätt, säger Durhan till Ekot.