SVT Nyheters politikreporter Elisabeth Marmorstein kommenterar det politiska läget. Foto: SVT

Elisabeth Marmorstein om politiska läget – svarade på era frågor

Uppdaterad
Publicerad

Nästa statsministeromröstning kommer att hållas 16 januari. Talmannens nya strikta schema är ett sätt att skapa en tydlig ram och sätta press på partierna att komma överens, säger han. Men vad har vi att förvänta oss framöver? I dag svarade SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein på läsarnas frågor.

Varför är det så viktigt för Stefan Löfven (S) att bli statsminister, han kommer ju ändå inte att ha någon makt. Vi har ju en borgerlig budget och om man ska göra ändringar så måste väl detta godkännas av riksdagen?

– Löfvens ambition är att komma överens med C och L, och då även enas om en ändringsbudget. Då skulle det finnas ett underlag i riksdagen för att en sådan ändring ska gå igenom. 

Regeringsbildning

Hur tror du att en valdebatt skulle se ut vid ett nyval?

– Det skulle vara ytterligare tre månader med fokus på regeringsfrågan. Partierna skulle vara tvungna att ge tydligare besked om regeringsfrågan än vad de gjorde i höstas. På det sättet skulle man i förväg kunna dyrka upp låsningarna som vi sett sen valet.

Åker Liberalerna ur riksdagen om det blir extraval?

– Det kan förstås ingen veta men det är klart att de lever farligt eftersom de ligger under eller på riksdagsspärren i flera mätningar. Partiet har inte klarat den här regeringsbildningshösten särskilt väl och är förstås stressade vid tanken på ett extraval. Det var en av anledningarna till att partiledningen var så mån om att ro iland en överenskommelse med Socialdemokraterna. 

Vad händer fram till valet 2022 om ett extraval inte resulterar i en ny regering?

 – Blir det ett extraval och läget blir lika låst som nu blir det samma procedur, med fyra statsministeromröstningar. Det finns inget slut på den processen. Den tidpunkten man inte kan utlysa ett extraval är om ett ordinarie val ska hållas inom tre månader.

Kan Jan Björklund (L) sitta kvar som partiledare i Liberalerna vid ett scenario där hans partiråd skulle föredra Ulf Kristersson (M) som statsminister?

– Det skulle bli väldigt svårt för honom att göra det. Då skulle han ha blivit överkörd i en principiellt viktig fråga. Det troliga är då att han skulle tvingas avgå. Han har dock rett ut stormar i sitt parti förr, så man kan inte vara säker. 

Måste det bli fyra omröstningar om statsminister innan det blir extraval, eller kan talmannen utlysa extra val på egen hand? Till exempel efter två omröstningar, om han bedömer läget helt låst?

– Det måste hållas fyra omröstningar. En teoretisk möjlighet är att partierna kommer överens om att släppa fram en statsminister vars enda uppgift är att utlysa extraval, det kan ju inte övergångsregeringen göra. Men att det skulle ske bedömer jag som högst osannolikt. 

Det vore väl lägligt att lägga fram Jimmie Åkesson (SD) till nästa statsministerkandidat. Eftersom SD är näst största parti enligt SVT/Novus-undersökningen. Något svar på det?

– Eftersom en majoritet av riksdagens ledamöter i dagsläget skulle rösta nej till Jimmie Åkesson är det inte någon större poäng med att föreslå honom som statsminister. Vill talmannen snabba på processen och få till ett extraval kan han förstås göra det men talmannen vill som bekant helst undvika ett extraval.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Regeringsbildning

Mer i ämnet