Moderaterna vill införa ett högkostnadsskydd med modell från Norge. Där kompenserar staten hushållen för en del av elkostnaderna när priset överstiger en viss nivå, exempelvis ”75 procent av allt som går över 1 krona per kilowattimme”, som ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson föreslog. Kostnaden uppgår till 15 miljarder kronor under en period på tre månader, vilket ska finansieras genom slopad BNI-justering av biståndet, en omfördelning av pengar från klimatklivet samt genom ökad vinst från Vattenfall.

Sverigedemokraterna vill tillfälligt sänka skatten och momsen på el under vintermånaderna (november-februari). Skatten ska sänkas till lägsta möjliga nivå, 6 öre per kilowattimme, enligt SD:s förslag, vilket kan jämföras med dagens 36 öre per kilowattimme. Den nuvarande 25 procentiga momsen ska i sin tur slopas helt. Det skulle kosta några miljarder kronor för sänkningen av skatten, enligt energipolitiske talespersonen Mattias Bäckström Johansson. Effekterna av att momsen slopas är svårare att bedöma eftersom den är beroende av priset.

Kristdemokraterna vill tillfälligt slopa momsen på el under under fyra månader (december till mars). Samtidigt föreslås skatten på el bli rörlig och sänkas med minst 10 öre om priset överstiger det genomsnittliga för de senaste fem åren. Totalt skulle det ske till en kostnad om 15 miljarder kronor, något som ska finansieras med en skatt på elbolagens vinster.

Liberalerna vill sänka såväl skatten som momsen på el. Partiet föreslår att skatten på el i ett första steg sänks med 5 öre per kilowattimme (från 36 öre per kilowattimme) och därefter successivt sänks under kommande mandatperiod. Målet är att skatten på sikt ska halveras. Momsen ska i sin tur sänkas från 25 till 6 procent. Utöver det vill partiet även stifta en lag med krav på enhetliga elpriser i hela landet. Den sänkta momsen beräknas innebära omkring 16 miljarder i minskade skatteintäkter medan motsvarande för det första steget med skattesänkningar är 4 miljarder.

Centerpartiet vill sänka elnätsavgiften med 30 procent år 2024. Partiet vill även att det införs ett avdrag för åtgärder som effektiviserar energianvändningen. För installation av fjärrvärme eller värmepump skulle ett hushåll som mest kunna få 25 000 kronor i avdrag på kostnaden. Svenska kraftnät borde enligt partiet också få i uppdrag att köpa elproduktion vid pristoppar för att pressa ned priset.

Socialdemokraterna vill kompensera hushållen med minst 30 miljarder kronor genom att använda ett överskott av intäkter från Svenska kraftnät. Myndigheten ska utreda hur elkostnaderna för hushållen kan sänkas direkt eller via bland annat nätavgifter. Mest stöd får hushåll i södra Sverige, som stått för mest av intäkterna.

Vänsterpartiet vill separera den inhemska elmarknaden och den för export och införa så kallade ”Sverigepriser”. Syftet är att priset för svenska hushåll enbart ska påverkas av den elproduktion som sker för den svenska marknaden, något som enligt partiet inte skulle påverka exporten. Målet är att stabilisera elpriset kring 40 öre per kilowattimme.

Miljöpartiet vill att staten ska stå för 80 procent av hushållens åtgärder för att effektivisera energianvändningen. Åtgärder som berättigar stöd är bland annat installation av bergvärme eller värmepump och förbättringar av ventilation och isolering. Språkröret Per Bolund har sagt att partiet inte är främmande inför den typen av stöd som lanserats av Moderaterna och Socialdemokraterna, men att förslaget om energieffektivisering är ett bättre sätt att använda statliga medel. Partiet har inte gjort några beräkningar på vad det skulle kosta.