• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Ovanligt många dödsskjutningar i vinter: ”Brukar vara lugnare”

Uppdaterad
Publicerad

Hittills i år har elva personer dödats i skjutningar i Sverige, enligt polisens statistik. Det innebär att inledningen på året är den blodigaste på åratal.

– Det är ovanligt med en så här hög nivå i början av året, säger kriminologen Manne Gerell.

Halvvägs in i februari går det redan att konstatera att perioden januari-februari i år är den blodigaste sedan polisen började redovisa sin månadsstatistik över skjutningar för drygt fem år sedan.

Totalt har 23 personer träffats av kulor, i elva fall har det fått dödlig utgång.

– Vi har en hög nivå av skjutvapenvåld just nu. Vi har sett liknande nivåer förut, men det är ovanligt med en så här hög nivå i början av året. Januari-februari brukar vara lugnare månader, med färre skjutningar, säger Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Kyla minskar konfliktnivå

Att det vanligtvis är lugnare den här tiden på året beror förmodligen på klimatet. Forskning har visat att våldsnivån ökar under årets varma månader.

– Våld i allmänhet ökar i april-maj och når en topp under sommaren. Det handlar förmodligen om att man är mer utomhus och mer i miljöer där man träffar andra och kan hamna i konflikt, säger Manne Gerell.

Oftare dödlig utgång

Något som också sticker ut under årets början är andelen av de skjutna som dör av sina skador. Av de bekräftade skjutningarna där personer skadades slutade nära hälften med dödlig utgång.

Det går i linje med en utveckling som skett under flera år – att andelen dödliga skjutningar har långsamt ökat.

Det beror, enligt Manne Gerell, troligtvis på ett förändrat beteende hos gärningspersonerna.

Tidigare svenska studier har visat att det genomsnittliga antalet skott som avlossas vid skjutningar har ökat kraftigt. Detsamma gäller för antalet skottskador.

Tyngre vapen och fler skott

– Det verkar ha att göra med att man oftare försöker döda, och mindre ofta skjuter för att skada. Det yttrar sig bland annat i att man skjuter fler skott och använder tyngre vapen.

Vid flera av den senaste tidens dödsskjutningar har offret träffats i huvudet. Om det har blivit vanligare är oklart, men det är möjligt att en sådan faktor påverkar, menar Manne Gerell.

– Om man vill säkerställa att någon dör kanske man skjuter dem en extra gång i huvudet.

Statistiken över dödsskjutningar

Under perioden 1 januari-15 februari inträffade totalt 41 bekräftade skjutningar i Sverige, enligt polisens statistik.

I 12 av fallen skadades en person i skottlossningen medan 11 hade dödlig utgång, alltså nära hälften.

Av alla bekräftade fall där personer träffats av kulor slutade 28,6 procent av fallen dödligt i fjol Det har långsamt ökat sedan 2017, då andelen var 23,6 procent.

Skjutvapenvåld i Sverige

Antal skjutningar, antal skadade och antal avlidna.

2021: 342, 115, 46

2020: 366, 117, 47

2019: 334, 120, 42

2018: 306, 135, 45

Polisens definition av en bekräftad skjutning är ett tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och då det finns spår efter detta, alternativt fler än ett oberoende ögonvittne. Skjutningen ska även vara olaglig och inte ”uppenbart oavsiktlig”.

Källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.