Natokritikerna har ofta anklagat regeringen, både den nuvarande regeringen och den tidigare S-regeringen, för alltför långtgående eftergifter i jakten på ett hett eftertraktat Natomedlemskap.
Regeringen har hela tiden slagit ifrån sig och menat att man inte alls har gjort några eftergifter.
Oavsett vad är det tydligt att svensk utrikespolitik har påverkats av regeringens ambition att bli medlem i Nato. Hotet från Ryssland, som ligger bakom Sveriges Natoansökan, har legitimerat en svensk omprövning av utrikespolitiken på flera områden.
Turkiska krav
Sverige har exempelvis återupptagit krigsmaterielexporten till Turkiet efter uttryckliga krav av landet för att godkänna Sveriges Natoansökan. Ett annat turkiskt krav var hårdare tag mot misstänkta PKK-terrorister i Sverige. Också här har den svenska regeringen försökt övertyga Turkiet att man tagit viktiga steg, bland annat genom samarbete mellan säkerhetstjänsterna och att flera misstänkta PKK-medlemmar avvisats vid gränsen.
Den svenska regeringen har också framhållit att man skärpt terrorlagstiftningen. Samtidigt har man tvingats lova att inte stödja Gülenrörelsen och kurdiska PYD/YPG i Syrien (med kopplingar till PKK).
Men viktigast av allt är det generellt förändrade tonläget gentemot både Turkiet och Ungern. Tidigare har ledande svenska politiker ofta kritiserat tillståndet i både Turkiet och Ungern.
Kritiken har tystnat
Turkiet har de senaste åren allt mera utvecklats i auktoritär riktning med brister i såväl mänskliga som demokratiska rättigheter. Men den svenska kritiken mot Turkiet har tystnat helt under Natoprocessen, för att underlätta ett svenskt Natointräde.
Detsamma gäller Ungern. Här har EU-kommissionen valt att hålla inne med miljardstöd med hänvisning till brister i rättssystemet. Sverige har tidigare varit en frän kritiker mot tillståndet i Ungern, men även denna kritik har tystnat under Natoprocessen.
Yttrandefriheten är en annan fråga där regeringen har anklagats för eftergifter. Efter återkommande koranbränningar, som kritiserades hårt av Turkiet, tillsatte regeringen en utredning om att förbjuda koranbränningar som kan skada Sveriges säkerhet. Kritiker menar att det är en inskränkning av yttrandefriheten. Hur det blir med lagstiftning är dock oklart. Utredningen presenterar sina slutsatser först i sommar.
Så nog har Natoprocessen påverkat svensk politik en hel del.
Flera frågetecken
Ett frågetecken i och med inträdet är frågan om kärnvapen på svensk mark. Flera Natoländer har uttalat ensidiga deklarationer om att inte härbärgera kärnvapen. Regeringen har sagt att man inte vill ha kärnvapen på svensk mark i fredstid, men vill inte lagstifta i frågan. Något som ifrågasätts av Natokritikerna.
Medlemskapet innebär att Sverige garanteras skydd enligt paragraf fem i Natostadgan. Men det innebär också att svenska soldater nu inte enbart ska skydda svenskt territorium utan även Natos. Skulle ett krig inträffa kan svenska soldater sättas in redan vid Narva.
Ännu är det oklart i vilken utsträckning värnpliktiga kan komma att användas för insatser i andra länder. Ska detta ske krävs lagändringar.
Så även om Sverige nu formellt är med i Nato, finns fortfarande flera frågetecken kring Natomedlemskapet.