• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: TT

Enkla lösningen för klimatet – som ingen vill prata om

Uppdaterad
Publicerad

Den har kallats för klimatsamtalens blinda fläck. En elefant i rummet. Frågan som kanske kan göra mer för klimatet än någon annan, men som ingen ändå riktigt vill ta i: Maten.

Det handlar inte om smutsig kolkraft, bensinslukande stadsjeepar eller Thailandsresorna.

Det handlar om det som ligger på din tallrik.

Friktion

Maten vi äter skapar stora klimatavtryck. Jordbruk och skogsbruk står för en fjärdedel av de totala växthusgasutsläppen och en stor del av detta handlar om att göra mat. 2050 uppskattas utsläppen från maten stå för så mycket som hälften av de totala utsläpp som är tillåtna om det uppsatta tvågradersmålet ska kunna hållas.

Framförallt handlar det om biffen. Att äta mindre kött, mejeriprodukter, och särskilt nötkött skulle vara ett viktigt, enligt många helt nödvändigt, bidrag för att minska utsläppen.

Javier Godar forskningsledare på Stockholm environment institute, säger att det inte är kunskap som fattas utan konkreta åtgärder.

– Många forskare har gjort det här tydligt: Nötkreatur är huvudorsaken till skövlingen av regnskogen och ett av grundfrågorna i klimatdiskussionen. Men trots att vetenskapen är väldigt enig och medveten i frågan så tar politikerna inte hänsyn till hur akut det är.

Javier Godar. Foto: Ylva Rylander/SEI

Vegetarianer kan halvera utsläpp

Enligt en studie från Word resources institute skulle en rejäl minskning av köttkonsumtionen kunna få ned växthusgasutsläpp relaterade till mat per land och person med mellan 15 och 35 procent till 2050. Att bli vegetarian skulle kunna halvera de mat-relaterade utsläppen per capita, enligt flera studier.

Bland det som påverkar klimatet allra mest är alltså något som ligger oss väldigt nära, något som det finns alternativ till och som det finns många fördelar med att byta ut.

– Inom vetenskapen kallar vi det för en lågt hängande frukt. Det är något som är så nära människor, som vore bra för oss på flera sätt och som verkligen skulle kunna ändra utvecklingen, säger Javier Godar.

Omhuldad biff

Men när klimatmötet i Marrakech i morgon avslutas kommer världens ledare sannolikt inte ha talat särskilt mycket om den här frågan.

Anledningen? Politiker vill undvika en ”beef” med biffätarna.

För samtidigt son en minskning av köttätandet kan låta som en ganska enkel lösning rent praktiskt så är det möjligen de svåraste att faktiskt genomföra.

– Att lägga sig i vad folk äter är väldigt känsligt för politiker och beslutsfattare. Det handlar om kultur och livsstil, något väldigt privat, säger Javier Godar.

Biffen är kanske boven. Men det är en väldigt älskad sådan.

– Utmaningen är mestadels politisk. Trots fördelar både för folkhälsa och klimatet så är politiker rädda för att väljarna ska straffa dem för att tvingas ändra sina privata vanor och livsstilsval. Det finns också rädsla för kortsiktiga ekonomiska förluster, säger Javier Godar.

Foto: Lars Sander, SVT Design.

Ineffektiv föda

Varför är då biffen så utskälld?

Kort sagt: Nötkött är extremt ineffektiv kost. Mängden energi och naturresurser som en ko kräver under sitt liv är stor, och mängden kalorier som de ger när människor äter dem relativt liten. Något som kommer att bli en allt viktigare fråga då världens befolkning ökar.

Ungefär två tredjedelar av världens jordbruksmark används för nötköttsproduktion, men av de kalorier som konsumeras i världen står nötkött för mindre än två procent.

Foto: Lars Sander, SVT Design.

Men trots att relationen till den är ytterst problematisk så har Javier Godar lugnande besked till alla som inte är helt redo att bryta med biffen.

– Att skära ner på köttet innebär inte att alla måste bli vegetarianer. Vi skulle fortfarande kunna äta kött, bara inte i samma utsträckning.

Även om det med största sannolikhet skulle vara impopulärt så tror Javier Godar att politiker måste gå in och peta i maten.

– Köttskatt, som ju diskuterats nyligen, är en lösning som jag tycker låter vettig. Det skulle dessutom ge pengar som skulle kunna användas till fler klimatåtgärder. Så vinsten skulle kunna vara dubbel.

Gott för oss – men hur är det för planeten? Se Friktion om kött:

Livsmedelsverket om kött

Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark. 500 gram motsvarar ungefär fyra köttmåltider i veckan.

Om Friktion

Världen engagerar. Med reportage, fakta och analys tar vi upp de stora frågorna i vår tid. Frågorna som skaver lite. Människa och miljö, krig och konflikter – Friktion handlar om den värld vi alla delar. Du hittar alla våra klipp och ämnena vi fördjupar oss i på SVT Play, SVT Nyheter och på sociala medier.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Friktion

Mer i ämnet