Vad betyder lyhörd?
Vad betyder strukturerad?
De frågorna och flera liknande fick Jasmina svara på under en anställningsintervju på en kommun.
-Det kändes som ett glosförhör, säger hon.
Dagen efter ringde kommunen och sade att tjänsten hade gått till en annan sökande.
Jasmina uppfyllde inte kraven på personlig lämplighet, förklarade kommunen i Arbetsdomstolen (AD). Detta trots att hon haft flera vikariat på kommunen, ett av dem på den enhet som tjänsten gällde.
AD gav kommunen rätt. Och det är långt ifrån unikt.
Stort problem
Totalt har drygt 40 fall av etnisk diskriminering prövats i AD, visar en studie av juristerna Susanne Fransson och Eberhard Stüber. Men endast två arbetsgivare har fällts på 19 år, enligt en granskning som tidningen Dagens Arbete har gjort. Fransson och Stüber har hittat ytterligare ett fall där arbetsgivaren fälldes för att inte ha dykt upp på förhandlingarna, och en fällning för att ha brutit mot god sed på arbetsmarknaden innan den första lagen om etnisk diskriminering kom.
-Det är väldigt svårt att nå framgång i de här målen, säger Eberhard Stüber.
Det skulle kunna finnas en naturlig förklaring till det. Etnisk diskriminering i arbetslivet kanske helt enkelt inte är så vanligt?
Men det tillbakavisar DO.
-Utifrån de undersökningar som finns och de anmälningar som kommer in ser vi att det är ett stort problem, säger Ulrika Dietersson, jurist på DO.
Gäller rekrytering
De senaste tre åren har nästan 40 procent av alla anmälningar till DO gällt etnisk diskriminering, fler än någon annan kategori.
Att det är så svårt att fälla arbetsgivarna beror enligt DO på att fallen ofta gäller rekryteringar.
-I en rekryteringsprocess vet arbetsgivaren bäst varför han har valt en viss person och inte en annan. Det är svårt att bevisa att det har samband med den etniska tillhörigheten, säger Ulrika Dietersson.
DO börjar nu analysera rekryteringar och se om man kan komma åt diskrimineringen på andra sätt än i domstol. Projektet ska vara klart om två år.
Under tiden fortsätter anmälningarna att trilla in. Men Jasmina avråder andra i samma situation från att anmäla.
-Det var jag som förlorade på det. Jag kan inte jobba i den kommun jag bor längre, och anmälan har förföljt mig när jag har sökt andra jobb. Man blir stämplad.
Fotnot: Jasmina heter egentligen något annat.
Fakta – diskrimineringslagar
- Den första diskrimineringslagen, lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, stiftades 1979 och trädde i kraft 1980. Den ersattes 1991 av jämställdhetslagen.
- Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inrättades 1986 genom lagen mot etnisk diskriminering, men den innehöll inget uttryckligt förbud och gav inte ombudsmannen möjlighet att gå till domstol.
- 1994 kom förbudet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Det innefattade också trosbekännelse.
- En ny lag kom 1999, om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Samtidigt kom också ett förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder och sexuell läggning.
- Från och med 2009 har de olika lagarna sammanförts i en gemensam lag, diskrimineringslagen. Då tillkom också förbud mot diskriminering på grund av ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.