– Det finns ett tydligt drag av överstatlighet i det, vi är mycket tveksamma, säger Ask.

Hon avvisar EU-kommissionens förslag om en EU-åklagare som ska skydda unionens budget mot bedrägerier.

Men regering och riksdag har berett väg för åklagaren eftersom Sverige har skrivit under EU:s Lissabonfördrag där det sägs att en sådan ska inrättas.

När EU-kommissionen häromdagen presenterade sitt förslag sade ordförande José Manuel Barroso att förhoppningen är att den nya myndigheten ska börja arbeta 2015.

Stärka skyddet

”Det kommer att på ett avgörande sätt förstärka skyddet för skattebetalarnas pengar och möjligheterna att komma åt bedrägerier som rör EU-medel”, sade Barroso.

– Risken, även om man säger att det ska handla om EU-medel, är att man sätter i gång en utveckling där man får en åklagare som agerar över medlemsstaterna. Det är inte en utveckling som vi vill se, vi är mycket, mycket skeptiska, säger Ask.

Förslaget ska nu behandlas av EU-länderna i ministerrådet och EU-parlamentet. Ask hävdar att de länder som är positiva är i minoritet.

För att EU-åklagaren ska bli verklighet måste medlemsländerna vara eniga. Om det inte går kan en grupp av minst nio länder tillsammans ändå gå vidare för att få åklagaren till stånd inom sin krets.

Storbritannien utanför

Frankrike och Tyskland bad i våras i ett gemensamt brev kommissionen om att lägga ett förslag. Storbritannien har rätt att stå utanför och har talat om att man inte heller frivilligt kommer att medverka.

Enligt EU-kommissionen försvinner, utifrån vad medlemsländerna själva uppger, EU-medel till motsvarande nästan fem miljarder kronor per år genom bedrägerier.