Enligt förslaget till nytt direktiv ska istället lika ”lön och andra ersättningar” gälla. Alltså ska inte bara lönen vara lika för utländsk arbetskraft utan också exempelvis reseersättningar och traktamenten. Foto: TT

EU-förslag: Utländska och inhemska arbetare ska ha samma löner

Uppdaterad
Publicerad

Inget ”vilda västern” på Europas arbetsmarknad, säger EU-kommissionen och kräver samma löner för utländska som inhemska arbetare. Men förslaget klyver i Europa i två delar, där Östländerna är kraftiga motståndare. Sverige är ett av de länder som driver förslaget hårdast.

– Då blir det ju billigare att anställa någon från Sverige i stället. Varför ta någon från Bulgarien om lönen är densamma? säger Petar Ganev, nationalekonom på fristående tankesmedjan Institutet för marknadsekonomi i Sofia.

– Om förslaget skulle gå igenom så skulle själva idén med att ha utstationerade arbetare försvinna, fortsätter han.

#delateuropa

Har minimilön i dag

I dag har arbetare som skickas på uppdrag i andra EU-länder rätt till minimilönen där. I Sverige gäller lägstalönen i kollektivavtalet. Enligt förslaget till nytt direktiv ska i stället lika ”lön och andra ersättningar” gälla. Alltså ska inte bara lönen vara lika för utländsk arbetskraft utan också exempelvis reseersättningar och traktamenten.

Sverige driver på

Svenska regeringen har tillsammans med Nederländerna varit de starkaste pådrivarna bakom kommissionens förslag. Och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är under hösten ute på en turné i Europa för bygga en allians av länder som kommer rösta för. Det krävs minst 16 av unionens 28 länder.

– Jag är optimistisk. Man måste se till att man kommer framåt och då kan man inte sitta stilla på sin rumpa. Då måste man vara runt och argumentera, säger Ylva Johansson (S) när SVT Nyheter träffar henne under ett besök i Bulgarien för att träffa den bulgariske ministern.

Bara 7.000 i Sverige

I Sverige är bara runt 7.000 utländska arbetare stationerade. Trots att det bara rör en liten del av svenska arbetsmarknaden har frågan blivit starkt politiskt laddad. Inte minst efter historien med blockaden av ett lettiskt byggbolag i Vaxholm 2004. LO har drivit på regeringen om lika löner och ersättningar för utstationerade arbetare.

– Det är en symbolfråga. Men ska vi bejaka rörlighet över gränserna måste vi också se till att det inte leder till dumpade löner, säger Johansson (S).

Gav ”gult kort”

I somras visade parlamenten i elva EU-länder så kallat ”gult kort” mot EU-förslaget. Det är en sällsynt markering mot förslag som ländernas parlament kan göra mot förslag som de tycker är nationella angelägenheter. Nästan samtliga 11 länder ligger i Östeuropa och Baltikum. Men trots det starka missnöjet valde kommissionen att gå vidare med förslaget. Under vintern kommer rådet och Europaparlamentet rösta om det.

– Det är ett förslag som hämmar konkurrensen. Jag tror inte att det kommer gå igenom. Östeuropa kommer förmodligen aldrig gå med på sådana regler, säger Petar Ganev.

Skapar bekymmer i Östeuropa

Den bulgariske arbetsmarknadsministern Zornitsa Roussinova säger att Bulgarien stödjer nya direktivet, men har samtidigt invändningar mot formuleringar i texten. Mest bekymrad är hon över ”andra ersättningar” som ska bli lika och om hänsyn till kollektivavtal som Sverige slagits hårt för att få med.

– Vi har några invändningar precis som de andra östeuropeiska länderna som gäller utmaningarna för våra företags konkurrensmässighet, säger Roussinova till SVT Nyheter.

Under hösten kommer ett kompromissförslag att jobbas fram i Europeiska rådet. Enligt tidsplanen ska både rådet och Europaparlamentet rösta om förslaget under vintern.

Så ser förslaget ut

EU-kommissionen presenterade i mars ett förslag till ändring av det så kallade utstationeringsdirektivet. Reglerna där gäller arbetare som tillfälligt jobbar i ett annat medlemsland. Kommissionens förslag innebär att utländska arbetare ska ha rätt till samma lön och andra ersättningar som inhemska.

Parlament i elva medlemsländer ansåg att förslaget strider mot kravet på subsidiaritet, det vill säga att det inte är en fråga som ska regleras på EU-nivå. Länderna som använde EU:s mekanism för skydd av subsidiariteten var Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien. Det kallas också att visa ”gult kort”.

EU:s ordförandeland Slovakien har tagit fram ett förslag på en text som är en kompromiss mellan ländernas viljor. Texten är en del i förhandlingarna mellan medlemsländerna under hösten. I vinter ska Europeiska rådet rösta om kommissionens förslag. Det krävs att minst 16 länder röstar för.

Parallellt behandlar också Europaparlamentet förslaget och väntas rösta om detta efter årsskiftet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#delateuropa

Mer i ämnet