Södertälje tingsrätts fastighetsägare pekas ut som en nyckelperson i det ökända Södertäljenätverket. Det avslöjar Dagens Nyheter i dag.

Att äga fastigheter har blivit ett sätt för kriminella att tvätta och tjäna stora pengar. Husen köps med brottspengar och renoveringar betalas med brottsvinster för att sedan säljas till ett högre pris.

– På så sätt framstår pengarna som vita, säger Sara Persson, specialist vid Ekobrottsmyndigheten.

Svårt att kontrollera

Eftersom många svenska myndigheter inte får äga sina egna fastigheter ökar risken för att även deras lokaler hamnar i händerna på ljusskygga aktörer.

Att kriminella fastighetsägare ofta är proffs på att dölja sin brottslighet gör kontrollarbetet svårt, menar Sara Persson.

– Ofta är man som hyresgäst beroende av offentliga domar och liknande. Det räcker inte att ”alla vet” att någon är kriminell, eller att det finns underrättelseuppgifter.

Använder målvakter

Upplägget kan dessutom vara komplicerat och svårt att genomskåda. En till synes reko fastighetsägare kan vara en målvakt för en annan, kriminell, aktör. Om fastigheten dessutom säljs vidare kan det vara svårt att som hyresgäst överklaga.

– Systemet är inte byggt för att motverka kriminalitet. I första ledet kan man kontrollera om köparen är seriös, men så fort man byter ägare har man väldigt lite insyn.

Hindras av sekretess

Ett annat hinder är sekretessen. I fallet i Södertälje fanns uppgifter i en underrättelserapport och flera källor beskriver fastighetsägarens gängkopplingar som kända. Några domar fanns det dock inte.

Mindre sekretess mellan myndigheter kan hjälpa till i liknande fall, tror Sara Persson.

– Sedan är det inte säkert att det ska vara underrättelseinformation som ska läggas till grund för beslut om att hyra lokaler, men det är viktigt att vi får ett system som står emot kriminell infiltration, särskilt när vi ser en infiltration av fastighetsbranschen.