Finns det säkerhetspolitiska skäl att snabba på Natoprocessen?

– Vi har förstått att Ryssland inte vill att Sverige och Finland ska gå med i Nato, men just för stunden är Ryssland upptagna med Ukraina. Av den anledningen kan det finnas skäl att gå med just nu. Deras möjligheter att orsaka skada i vår region är mindre nu, säger Malena Britz.

Hur skulle hotbilden mot Sverige förändras vid ett medlemskap?

Natos artikel 5 innebär att en attack på ett medlemsland är att betrakta som en attack på alla. Skulle Sverige behöva skicka soldater till exempelvis Turkiet?

– Ja, om Turkiet skulle angripas så att man utlöser artikel 5 så skulle alla länder var tvungna att ställa upp för varandra. Det är väldigt farligt om Nato hamnar i en situation där man regionaliserar säkerheten, säger Magnus Christiansson.

Men Sverige måste inte ingripa bara för att ett Natoland är i en väpnad konflikt.

– Det som ofta förekommer i debatten är att Sverige skulle dras in i Erdogans (Turkiets president, reds. anm.) ”äventyr” i mellanöstern eller i det smutsiga kriget mot kurderna – det stämmer inte för det skulle inte bli en artikel-fråga.

Principen om ”en för alla – alla för en” är hela poängen med Nato, påpekar Malena Britz.

– Om något land skulle välja att inte följa ett sådant åtagande så finns inte Nato längre.

Hur lång tid kan en ansökningsprocess ta?

Skulle Sverige tvingas ha kärnvapen vid ett medlemskap?

– Kärnvapen är en del av Natos militära strategi. USA och Storbritannien har kärnvapen som är utplacerade i Europa. Men Sverige skulle inte kunna tvingas ha kärnvapen, säger Magnus Christiansson.

– Svenska regeringen kan fortsätta ha en policy för rustningskontroll, det finns flera länder som har det, säger Magnus Christiansson och fortsätter:

– Fram till 2010 fanns det dessutom länder som ville göra sig av med Natos kärnvapen, Norge och Tyskland. Nu tror jag den debatten håller på att svänga.