Bibliotekarier runt om i landet har numera en ny tidskrävande arbetsuppgift, nämligen att hjälpa människor med olika typer av digitala problem och vardagssysslor.

Det har märkts på fackförbundet DIK, som organiserar flest bibliotekarier av alla fack. Deras medlemmar vittnar om hur vanligt det är att de får hjälpa människor att skaffa e-legitimation, fylla i blanketter till olika myndigheter eller få en bankdosa i handen och hjälpa till med bankärenden. 

– Det blir svårt när det blir såna ansvarsförskjutningar eller integritetsaspekter. Vad händer om något blir fel? Till exempel om en ansökan till Migrationsverket kommer in försent? Om det blir avslag? Vem är ansvarig då? Det blir problematiska gränsdragningar, säger Stina Hamberg, samhällspolitisk chef på DIK

”Bibliotekarier är inte utbildare i it-support” 

Enligt Stina Hamberg skapar bibliotekariernas nya arbetsuppgifter problem: 

– Det kan vara besökare som räcker fram en bankdosa och kod och säger ”hjälp mig att betala räkningarna”. Och det är ju inte en bibliotekaries uppgift. Bibliotekarier är ju inte utbildade i it-support. 

”Biblioteken har blivit den sista utposten” 

På ett sätt är det naturligt att biblioteken hjälper till med att stärka medborgarnas digitala kompetens, anser Stina Hamberg. Hon tycker att biblioteken har ett uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling och bibliotekarier är informationsguider. Men samtidigt är frågorna som rör det digitala är för många, för tidskrävande och för komplicerade. 

– Biblioteken blir lite grann den sista utposten. Särskilt när digitaliseringen gör att banker, försäkringsbolag, myndigheter, bostadsförmedlingar – den typen av aktörer som erbjuder samhällstjänster – digitaliserar sina tjänster och stänger sina kontor.

– De analoga möjligheterna försvinner och sen ger de inte det digitala stöd som vissa behöver. Utan istället hänvisar alla som behöver hjälp till biblioteken. Och det är inte rimligt, säger Stina Hamberg.