Det har blivit en klassiker i aprilskämt-sammanhang. Att vi skulle luras tro att det gick att se färg-tv genom en nylonstrumpa.
Aprilskämtet gjordes redan 1962. Flera år innan färgerna i tv kom på riktigt.
1965 gjordes de första provsändningarna och 1 april 1970 blev det klart med reguljära färgsändningar men bara 6 timmar i veckan.
-De nya kamerorna krävde så mycket ljus att det blev rätt varmt i studion. När jag gjorde Snillen spekulerar med Nobelpristagarna så hör jag en jämn andhämtning från sidan, det är en som har somnat efter tre fyra minuter för att det var så varmt i studion, berättar tidigare tv-producenten Bengt Feldreich när han minns färg-tv-starten.
Men färg-tv-apparaterna var dyra. De kostade i princip som idag. Men 4.000 kronor som en färg-tv kunde kosta då motsvarar nu ungefär 32.000 kronor. Dessutom fick man betala extra för en färg-tv-licens.
I början av färg-tv-perioden sändes också en testbild med ett ansikte för att man skulle kunna ställa in rätt färger. Lena Eklund med sin docka var bara fem år då bilden togs.
Men alla gillade inte färg. Kulturjournalisten Ludvig Rasmusson skrev ett upprop. Han tyckte då att det var dumt att införa färg-tv i Sverige.
-Vi hade en gammal svart-vit tv som vi hade råd att köpa, och så plötsligt skulle man ha färg, och färg i barnprogrammen också. Det tyckte jag var orättvist faktiskt. Mina barn kunde inte se färg-tv-program och många barnprogram på den tiden gjordes med tanke på färg. Jag tycker att man kunde ha väntat och legat lite lågt en tid helt enkelt, säger Ludvig Rasmusson idag.
Göran Åhgren