Socialstyrelsen kopplar ihop minskningen av aborter med att förskrivningen av långtidsverkande preventivmedel såsom hormonspiral och p-stav har ökat i yngre åldersgrupper. Sedan 2017 är också preventivmedel kostnadsfria för kvinnor under 21 år, och i vissa regioner subventionerade ända upp till 25 år.
– Att abortantalet går ner är positivt både för kvinnorna och för vården. Det kräver mindre resurser, men framför allt är det en vinst för kvinnorna som kan skydda sig på ett effektivt sätt mot oönskad graviditet och inte behöver göra en abort, säger Socialstyrelsens utredare Inga-Maj Andersson till SVT Nyheter.
Kraftig minskning i tonårsgruppen
År 2020 rapporterades cirka nio aborter per 1 000 flickor i åldersgruppen 15–19 år, att jämföra med cirka 21 per 1 000 under 2010. I åldersgruppen 20–24 år har antal aborter minskat från 33 till 22 per 1 000 kvinnor under samma period.
– Att aborterna minskar i tonårsgruppen, bland unga kvinnor, är en stor vinst.
Pandemin kan påverka
Totalt genomfördes närmare 34 600 aborter i Sverige under 2020, en minskning med 1 500 jämfört med året dessförinnan och en fortsättning på den nedåtgående trend som setts under de senaste åren. Socialstyrelsen har svårt att utläsa ur statistiken om – och i så fall hur – den pågående coronapandemin har påverkat.
– Det är ju egentligen bara spekulationer, vi kan inte säga något säkert ur statstiken. Men man kan tänka sig att kvinnor inte träffar nya partners och blir gravida i samma utsträckning som tidigare, vilket kan göra att det blir färre oönskade graviditeter, säger Inga-Maj Andersson.
Upprepade aborter ökar
Antalet kvinnor som genomför upprepade aborter har dock ökat sedan år 2000. Då hade 38 procent av kvinnorna som gjorde abort genomgått en eller flera aborter tidigare. Motsvarande siffra för fjolåret är 47 procent.
– Det är förstås ett misslyckande, att man inte hittat ett bra preventivmedel. Det viktiga är att hitta ett bra sådant som skyddar mot oönskade graviditeter, säger Inga-Maj Andersson.
Ökningen av upprepade aborter har uppmärksammats både bland kliniskt verksamma och forskare, men för Socialstyrelsen själva är det svårt att säga vad ökningen beror på.
– Det är svårt för oss att läsa ut något ur vår statistik i och med att den är avidentifierad så vi kan inte följa på individnivå varför en kvinna gör flera aborter, säger Inga-Maj Andersson.
Fakta: Abortstatistiken
Socialstyrelsens abortstatistik bygger på inrapportering av uppgifter från kliniker och sjukhus som utför aborter och omfattar även aborter som handläggs av barnmorskor.
Socialstyrelsen har svårt att uppskatta hur stort bortfallet av aborter är i rapporteringen. De flesta kliniker som rapporterat uppgifter tidigare år tros även ha levererat abortstatistik för 2020. Ett känt bortfall av data gäller drygt 900 aborter som ingår i redovisningen av antal aborter totalt, men där det saknas uppgifter om kvinnans ålder, graviditetslängd och metod.
Källa: Socialstyrelsen