– Det är någonting som inte fungerat, säger professor Markus Jäntti, en av författarna till forskningsstudien.

Livslängden ökar i Sverige, men den ökar mer för den som är rik och mindre för de med lägre inkomster, det visar en studie gjord vid SOFI (Institutet för social forskning) vid Stockholms universitet.

”Välfärdssystemet når inte alla”

Rapporten studerar en period då inkomstskillnaderna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Under de nästan trettio åren kunde män med de högsta inkomsterna öka sin förväntade livslängd med sex år. Männen med de lägsta inkomsterna ökade sin förväntade livslängd med tre år. 

Men medan resten av befolkningen ökar sin livslängd i olika grad står det samtidigt så gott som still för kvinnorna med lägst inkomst. Deras förväntade livslängd har knappt ökat alls på flera decennier.

– Det här tyder på att välfärdssystemet i Sverige inte når alla, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi.

Utvecklingen stått still i 30 år

I gruppen återfinns framför allt deltidsarbetande i låglöneyrken. Det kan handla om till exempel undersköterskor, butiksanställda och barnskötare. För deras del har utvecklingen när det gäller livslängd stått så gott som still i trettio år.

Markus Jäntti menar att denna ojämlikhet rör det mest grundläggande: livet självt.

– Att framstegen i ökad livslängd framför allt gått till de som har bättre resurser, det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är helt enkelt ett folkhälsoproblem.