Fem år har gått sedan terrordådet i Stockholm då Rahmat Akilov kapade en lastbil och körde längs Drottninggatan innan han kraschade in i Åhléns-varuhuset och lämnade kaos och död bakom sig.
Redan innan dådet i Stockholm hade Säkerhetspolisen (Säpo) varnat för ett ökat hot från våldsbejakande islamism och ensamagerande gärningspersoner.
– De hot vi ser i dag har breddats jämfört med vad vi såg för fem år sedan. Vi ser fortfarande hot från våldsbejakande islamism men även från våldsbejakande högerextremism, vilket är en skillnad mot 2017, och extremismen är internetbaserad och gränslös, säger Karin Lutz, kommunikationsstrateg på Säpo.
”Måste hitta nålen i höstacken”
Karin Lutz konstaterar att digitala plattformar bidrar till en känsla av samhörighet bland personer i extremistmiljöer och att hat och hot på nätet göder extremism.
– Den här utvecklingen gör att det blir en komplex hotbild. Ensamagerande gärningsmän är bland det svåraste som finns att upptäcka. Vi hanterar en enorm informationsmängd och försöker bedöma avsikt och förmåga hos olika aktörer. Det handlar om att hitta nålen i höstacken, säger Karin Lutz, som av säkerhetsskäl inte kan gå in på hur Säpos metoder har förändrats sedan 2017.
Facket: Butiker saknar beredskap
Längs Drottninggatan blev många butiksanställda på nära håll ögonvittnen till Akilovs dåd. Branschorganisationen Svensk Handel menar att utbildning i till exempel första hjälpen är en viktig åtgärd för att förbereda butikspersonal på den här typen av extrem händelser. Men fem år efter dådet menar fackförbundet Handels att många butiker i Stockholm fortfarande brister i arbetsmiljön när det gäller krisberedskap. Många har enligt facket inte tydliga utrymningsplaner, nödutgångar eller instruktioner för hur man ska agera vid attentat, bränder, rån eller hot.
– Om det inträffar någonting ska arbetsgivaren och de anställda veta exakt vad man ska göra. Den krismedvetenheten skulle behöva bli bättre hos många företag. Har man inte övat på att utrymma butiken finns det risk att fler skadas eller att man får panik, säger Jimmy Ekman, ombudsman för Handels i Stockholm.
Se i klippet ovan hur skyddet mot terror har förändrats i Sverige sedan terrordådet på Drottninggatan 2017
Arbetet mot terror i Sverige
- Det sammantagna terrorhotet mot Sverige bedöms som förhöjt (tre) på en femgradig skala. Hotet kommer enligt Säkerhetspolisen (Säpo) främst från den våldsbejakande högerextremistiska miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön. Det är Säpo som ansvarar för terrorbekämpningen i landet, genom bland annat underrättelsearbete. Det är polisens nationella insatsstyrka som har huvuduppgiften att operativt bekämpa terrorism.
- Majoriteten av terrorattentaten i västvärlden har de senaste åren utförts av ensamagerande personer som på egen hand inspirerats och utvecklat avsikten för ett terrorattentat, och därefter planerat och genomfört det.
- Center mot våldsbejakande extremism (CVE) startades året efter dådet på Drottninggatan och jobbar bland annat med att utveckla det förebyggande arbetet mot terror. ”Min uppfattning är att vi har en ökad medvetenhet gällande frågor kring våldsbejakande extremism i dag i Sverige. Det är en helt annan samverkan och vi har samordnare i kommunerna. Säkerhetspolisen är också mycket mer transparenta i sina analyser och betonar att samhället generellt kan bidra. Det underlättar det förebyggande arbetet”, säger Jonas Trolle, chef för CVE till SVT.
- Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) var en av de viktigaste slutsatserna efter terrordådet på Drottninggatan 2017 att det behövdes bättre planering, utbildning och övning för den här typen av händelser och att det behöver ske i samarbete mellan offentliga och privata aktörer.
- I dag har man hos MSB mer resurser än 2017 i det förebyggande terrorarbetet och på myndigheten jobbar fem personer heltid med vad man kallar säkerhet i offentlig miljö. MSB tar bland annat fram utbildnings- och informationsmaterial. ”Arbetet går framåt, men det behövs mer”, säger myndighetens presstjänst i dag till SVT.
Källa: Säpo, MSB, CVE
