SVT Nyheter har granskat det för fondindustrin lönsamma systemet med kickbaks. Det går ut på att när kunden köper till exempel en storbanksfond via en fondförmedlare delar storbanken avgiften med fondförmedlaren som i normalfallet får halva avgiften tillbaka av fondbolaget. Under 2020 tjänade enbart nätbankerna Avanza och Nordnet tillsammans cirka 600 miljoner kronor bara på kickbacks.
Enligt Erik Thedéen är risken med kickbaks att fondförmedlarna i för stor utsträckning driver försäljningen mot det som är gynnsamt för det egna företaget istället för mot det som är bra för kunden, det vill säga dyra och dåliga fonder.
– Om du har två stycken fonder, en med en väldigt liten kickback och en med en väldigt stor kickback, så är det en enorm risk att bolaget försöker få kunden att välja den dyrare då man helt enkelt tjänar mer pengar, säger Erik Thedéen.
”Går mot komplexare och dyrare produkter”
Generaldirektören lyfter den forskning som visar att avgiften över tid är den största enskilda faktorn som påverkar om man får bättre avkastning på sin fond jämfört med andra fonder.
– Det allra bästa rådet för de allra flesta kunder är mycket enkla produkter till mycket låga avgifter. Men typiskt sett har branschen en tendens att gå i andra riktningen. De går mot mer komplexa produkter, det går mot mer dyra produkter. För det är här de tjänar pengar. Det är det som är den stora intressekonflikten med provisioner – hur får vi ett provisionssystem som i större utsträckning rekommenderar billiga och enkla produkter, frågar Erik Thedéen.
”Det bästa vore ett provisionsförbud”
År 2018 införde EU-kommissionen ett regelverk som gav de enskilda staterna möjlighet att förbjuda kickbacks. Sveriges regering valde en kompromiss med något tuffare krav för att få behålla kickbacks.
– Finansinspektionen tycker att det bästa vore ett provisionsförbud. Sedan dess har vi fått en ny lagstiftning. Så min primära uppgift är att upprätthålla den lagen som ger oss en del verktyg, men jag hoppas inte att frågan om provisionsförbud är död utan fortfarande kan tas upp igen. För jag tror att det i grund och botten är den mest rättframma lösningen på de problem som finns, säger Erik Thedéen.
SVT Nyheter har sökt regeringens nya finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) som inte hade möjlighet att kommentera uppgifterna.
Det här är kickbacks
Kallas bland annat fondprovision, returprovision, tredjepartsersättning och på engelska inducements.
Ett omdiskuterat avgiftssystem som funnits i stora delar av Europa och som är mycket lönsamt för fondindustrin.
Innebär att när en fondförmedlare säljer en annan banks eller fondbolags aktiefond så får fondförmedlaren tillbaka, i normalfallet, cirka halva avgiften.
Om kunden hos en nätbank köper till exempel en storbanksfond med avgiften 1,8 procent – ger storbanken tillbaka halva avgiften till nätbanken. Avgiften är ingen engångsersättning utan fortsätter rulla år efter år. Detta istället för att nätbanken tar betalt direkt av kunden. Kunden kan tro att de betalar allt till storbanken.
Kickbacks är förbjudna i bland annat Schweiz, Storbritannien och Nederländerna. I Norge har norska Finanstilsynet under 2020 tvingat branschen att nästan sluta med kickbacks helt.
Kritiken handlar om att systemet gör det otydligt för kunden vems intressen fondförmedlaren egentligen företräder.