Flashback har länge varit kontroversiellt och av många betraktats som en fristad, där även hot, förtal och främlingsfientlighet får frodas. Nu åtalas Flashbacks grundare och vd vid Stockholms tingsrätt för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, vilket bland annat SvD har skrivit om.

Enligt stämningsansökan har Jan Axelsson varit grovt oaktsam och inte tagit bort uppenbart brottsliga meddelanden från sidan Flashback. Åtalet omfattar sammanlagt tolv tillfällen under perioden oktober 2022–februari 2023.

Förvånade

– Vi är förvånade över åtalet. Det finns inte en generell skyldighet i lagen att kontrollera allt som skrivs, det hade varit orimligt. Det som krävs är en organisation som kan fånga upp och radera olagliga inlägg när sådana väl rapporteras. Problemet var att de här inläggen inte rapporterades, säger Jan Axelssons advokat Nils Hillert.

Ängla Pändel är advokat och ordförande för Institutet för Juridik och Internet.

– Det är mycket spännande juridiska frågor som aktualiseras eftersom lagen är nästintill oprövad i Sverige. Det finns helt klart utrymme för ytterligare praxis och vägledning på området, säger hon.

Domstolen kommer bedöma om de inlägg som har gjorts är brottsliga, till exempel utgör hets mot folkgrupp. En annan fråga som domstolen sannolikt kommer att behöva ta ställning till är om Flashback uppfyller kravet på att hålla koll på flödet genom sin rapporteringsfunktion och moderatorer som följer diskussionerna och agerar vid behov.

– Det finns som utgångspunkt ingen skyldighet att kontrollera varje enskilt meddelande. Däremot behövs någon form av återkommande kontroll. Vad som är rimligt måste avgöras från fall till fall, säger Ängla Pändel.

Kan få betydelse

Hon menar att domen i målet kan komma att få stor betydelse.

– Nu förtydligas gränserna för yttrandefriheten och hur långt ansvaret för andras inlägg sträcker sig, säger hon.

Även Nils Funcke, journalist och expert på rättsliga frågor kring tryck- och yttrandefrihet, förutspår att fallet kan få konsekvenser.

– Om det blir en fällande dom som står sig i högre instanser så kommer det göra att andra aktörer behöver fundera på sin egen tillsyn. Det kanske behövs dubbelt så många moderatorer, säger han.

Rättegången är planerad att hållas i Stockholms tingsrätt i mars 2025.