För de flesta svenskar innebär inte nationaldagen inte alls flaggviftande och finkläder. SOM-institutets studie av hur svenskar firar högtider visar att nationaldagsfirandet kommer långt ner på listan över de mest firade högtiderna.

Medan 94 procent firar jul och 84 procent firar midsommar så firade 31 procent nationaldagen förra året. Det är färre än andelen som uppgav att de såg finalen i Eurovision song contest eller som firade Alla hjärtans dag.

Vanligare bland de som röstar höger

Men det blir mer och mer populärt. 2011 svarade var fjärde svensk att de firade nationaldagen, 2016 var det alltså nästan var tredje.

Vanligast är det att fira nationaldagen bland personer över 65 år, bland dem som växt upp utanför Sverige, dem som har stort förtroende för kungahuset och bland dem som sympatiserar med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Störst ökning bland de som växt upp utomlands

Viljan att fira har enligt undersökningen ökat i nästan alla grupper, men allra mest har den ökat bland dem som inte är födda i Sverige. Bland dem som har växt upp i ett land utanför Europa uppgav 49 procent att de firat nationaldagen 2016. Andelen har ökat med 14 procentenheter sedan 2011. Bland dem som har växt upp i ett annat land i Europa har andelen som firat ökat med 13 procentenheter och bland dem som växt upp i Sverige med 6 procentenheter.

– Det kan tyckas överraskande att firandet har ökat mest bland personer som inte vuxit upp i Sverige, men vi tror att detta till stor del förklaras av att vi sedan 2015 har en medborgarskapslag där kommuner årligen ansvarar för att bjuda in nya medborgare till särskilda ceremonier, ofta i anslutning till nationaldagen, säger Klara Bové, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet.