Antalet grova brottsmisstankar ökade med 15 procent under förra året.

Fler grova brott anmäldes under 2020

Uppdaterad
Publicerad

Antalet grova brottsmisstankar ökade med 15 procent under 2020, vilket kan jämföras med genomsnittet på fem procent för samtliga brott. Ökningen har inneburit en ökad arbetsbelastning inom myndigheten på flera håll i landet. Det framgår i Åklagarmyndighetens redovisning till regeringen.

Bidragsbrotten stod för den allra största ökningen under förra året, och utgör nu den största andelen inom gruppen förmögenhetsbrott. Som en följd av 2020 års myndighetsgemensamma satsning på bidragsbrott ökade anmälningarna inom kategorin med så mycket som 74 procent.

Grova brott ökar

Antalet häktade var också fler under förra året, vilket kan förklaras med en kraftig ökning av brottsanmälningar av de mest resurskrävande brotten. Anmälningarna av de svårutredda och grova brotten, bland annat mord, rån och sexualbrott, ökade med 15 procent jämfört med året innan. Det går också att jämföra med en femprocentig ökning vad gäller samtliga anmälda brott under 2020.

Riksåklagaren säger att det är svårt att förklara ökningen. Det är en fråga för brottsforskare.

– Jag tror, om jag ska spekulera, att det är en kombination av att brotten faktiskt har ökat. Det ser vi när det gäller till exempel skjutningar och annat. Men jag skulle också tro att vi faktiskt har blivit bättre på att upptäcka den här typen av brott, säger riksåklagare Petra Lundh.

”Viktigt att rekrytera”

Ökningen av de komplicerade brotten har inneburit en hög arbetsbelastning inom myndigheten.

– Det är ett problem. Vi kan inte jobba med den här höga arbetsbelastningen under en längre tid.

Blir det längre handläggningstider?

– Nej så långt har det inte gått. Vi gör allt vi kan för att sköta vårt uppdrag.

För att klara uppdraget har den rekryteringssatsning som genomfördes 2019 fortsatt. I december 2020 var 1 032 åklagare anställda inom myndigheten, vilket är ungefär 40 fler än samma månad året innan.

Tvångsmedel

Riksåklagaren bedömer att år 2025 behöver det vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Hon betonar att det tar tre år att utbilda en kammaråklagare och utredningarna tar lång tid.

– Det är omvärldsfaktorer som gör att det tar lång tid för den här typen av brott. Det är komplicerade brott som ofta kräver internationell rättslig hjälp. Det kräver ofta tekniska undersökningar. Det är många personer som ska höras och ofta är det tvångsmedel och hemliga tvångsmedel, säger riksåklagare Petra Lundh.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.