I år delar svenska biståndsmyndigheten Sida ut 4 225 miljoner i humanitärt bistånd i anslutning till olika kriser, och det är mer än någonsin.
– Det är en otroligt allvarlig utveckling som vi ser, säger Jakob Wernerman, som är avdelningschef för humanitärt bistånd på Sida.
Coronapandemin har förvärrat läget i många fattiga samhällen och dessutom gjort det svårare att få pengar från den rikare delen av världen.
– Alla länders ekonomier har drabbats hårt av pandemin och vi ser en osäkerhet i många länder hur man ska kunna klara att upprätthålla sin solidaritet med omvärlden. Länder som Storbritannien drar till exempel ned på sitt bistånd. Men i Sverige står vi upp för och står fast vid vårt enprocentsmål, säger Sveriges biståndsminister Per Olsson Fridh (Mp).
Inte aktuellt för Sverige att minska
I slutet av 2020 sänkte Storbritannien sitt tidigare biståndsmål från 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till 0,5 procent. Det är i linje med trenden i EU. Enligt biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord lägger EU:s medlemsländer en allt mindre andel av sina inkomster på bistånd.
För Sverige är det inte aktuellt att dra ner på biståndet, trots krisen, enligt Per Olsson Fridh:
– Ska vi bekämpa pandemin, ska vi klara av att bekämpa klimatförändringarna, ska vi göra världen lite säkrare så måste vi också stå upp för den här sortens solidaritet, säger han.
De fem största kriserna som Sida ger bistånd till i år är dels Syrienkrisen, kriget i Jemen, Sydsudan, situationen i demokratiska republiken Kongo, och läget för flyktingar och andra utsatta i Etiopien.
Flera orsaker bakom behovet
Coronapandemin har gjort det humanitära läget ännu allvarligare i de delarna av världen som redan är mest utsatta. Men det ökade behovet av humanitärt bistånd har fler orsaker.
– Det är flera faktorer som bidrar till den allvarliga utvecklingen. Dels har vi att det är allt fler allt mer komplexa och utdragna väpnade konflikter i flera delar utav världen. Klimatförändringar påverkar både intensiteten och frekvensen av naturkatastrofer. Och den socioekonomiska utveckling blir allt värre i delar av världen, säger Jakob Wernerman.