I fjol besvarade kvinnofridslinjen ungefär 36 000 samtal. Under 2019 kommer de ha tagit emot över 40 000 samtal – vilket är den högsta siffran som uppmätts hittills.

– Det är en stor ökning, konstaterar Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten på nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

Hon menar att orsakerna kan vara flera; ökad utsatthet, en förändrad sexualbrottslagstiftning, ökad kännedom om stödlinjen samt att fler yrkesverksamma inom vård och socialtjänst i dag har kompetensen att hjälpa våldsutsatta kvinnor.

Medial uppmärksamhet leder till fler samtal

Åsa Witkowski menar att även det har blivit mer tillåtet att prata om våld i nära relationer. Hon nämner den mediala uppmärksamheten kring #metoo-rörelsen och SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson som två betydande startskott i debatten.

– Det har medfört att fler vågar berätta om sin utsatthet, och har gjort att fler ringer kvinnofridslinjen, säger Åsa Witkowski.

Ökad bemanning under helger

På kvinnofridslinjen har man under året stärkt upp med extra personal under helgerna, men även under sommarmånaderna. Under jul och nyår ökar dock inte samtalen jämfört med vanliga arbetsveckor, enligt Åsa Witkowski.

– Det kan bland annat bero på att det är svårare att ringa, eftersom man umgås mer tillsammans och kanske är isolerad med förövaren som man bor tillsammans med.

Vilket stöd kan kvinnor som är utsatta för våld få hos er på kvinnofridslinjen?

– Det viktigaste, som även kvinnorna berättar om, är att det är någon som lyssnar och tror på det man säger. Att få höra sig själv berätta är ofta ett första steg, därefter kan man fundera över om man behöver skyddat boende eller andra alternativ, beroende på situationen, säger Åsa Witkowski.

Kvinnofridslinjen kan även ge förslag på alternativ och information om olika verksamheter som kan ge dig hjälp där du bor.