I Socialstyrelsens nya faktablad har man sammanställt statistik över utvecklingen gällande barn och unga under 18 år som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård och tvångsvård under perioden 2017-2021. Siffrorna visar att antalet ökade med knappt 5 procent, från 2 976 vårdade år 2017 till 3 114 år 2021 – och flickor stod för hela ökningen.

– Man kan egentligen tillskriva ökningen befolkningsökningen, men det är andelen flickor som är det markanta i den här rapporten, säger Mikaela Lithman om Socialstyrelsens siffror.

Mellan 2017 och 2021 ökade också antalet och andelen barn och unga som vårdades inom tvångsvården. Förra året vårdades 471 personer, jämfört med 322 personer 2017. Det är en ökning med 46 procent.

Markant ökning av ätstörningar

Den diagnos som ökat mest inom tvångsvården är ätstörningar. Enligt Mikaela Lithman går det att resonera i termer av en pandemieffekt. På Stockholms centrum för ätstörningar minskade inflödet av patienter vid pandemins start, för att sedan öka markant ett år senare.

– Jag tänker att pandemin gjorde att många bara sökte akut vård, och när de väl kom till den specialiserade ätstörningsvården var de sjukare och då skulle det rimligen kunna vara så att de var så sjuka att de behövde tvångsvård.

Långa väntetider

Den sista augusti i år väntade 221 barn och unga på ett första besök på Stockholms centrum för ätstörningar. Den genomsnittliga väntetiden för ett första besök på mottagningen är 112 dagar – man klarar med andra ord inte 90-dagarsgränsen.

Mikaela Lithman anser att ätstörningsvården i region Stockholm är underdimensionerad – fler vårdplatser behövs. Men det viktigaste är det förebyggande arbetet.

– Det behövs insatser i skolan, på ungdomsmottagningar och inom idrottsrörelsen. Det är där man kan hejda utvecklingen av ätstörningar. Det är en jätteviktig sak som man borde satsa mer på.

I klippet ovan: Mikaela Lithman berättar om kriterierna som ligger till grund för beslut om tvångsvård.