Enligt generalsekreteraren Jens Stoltenberg kan Sverige räkna med en smidig väg in i Nato. Men processen kan bromsas upp av flera hinder.
Ett godkännande från 30 eniga Natoländer kan gå snabbt – från dagar upp till en vecka, enligt Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet. Därefter väntar den så kallade ratificeringsprocessen. Något som kan dra ut på tiden.
– Den största risken är om vissa länder väljer att använda vetomakten som ett sätt att skaffa sig andra fördelar, eller att länderna pressas av tredje makt, till exempel att Ryssland skulle försöka påverka existerande medlemmar.
Turkiet har redan uttryckt sitt motstånd. Enligt bedömare har president Recep Tayyip Erdogans mål varit att uppfylla sina egna intressen, utan direkta kopplingar till europeisk säkerhetspolitik.
Kravet: Inga kärnvapen på svensk mark
Sveriges kliv in i en militärallians med kärnvapen som doktrin är något som präglat Natodebatten. Frågan har varit hur Sveriges roll kommer att påverkas i nedrustningsfrågor.
– Det faktum att vi kommer ingå i kärnvapenparaplyet med USA:s kärnvapen gör att det kanske blir svårare att driva stark politik gällande total nedrustning på kort sikt. Det ska dock konstateras att Sveriges arbete för nedrustning redan i dag sker i samarbete med ett antal Natoländer, säger Jakob Hallgren.
Fem Natoländer har kärnvapenbestyckningar placerade i sina områden. Socialdemokraterna krävde i samband med helgens ja-besked ett förbehåll om utplacering av kärnvapen på svensk mark.
– Det måste bygga på en acceptans från värdlandet för att kärnvapen ska kunna stationeras. Att det skulle ske bedömer jag som osannolikt, det har inte varit aktuellt i den svenska debatten.
Osäkert under ansökningsfasen
Ingen vet med säkerhet vilka konkreta motreaktioner som kan väntas från ryskt håll närmaste tiden. Enligt Björn Fägersten är Sverige inte föremål för påverkan under själva ansökningsprocessen, eftersom regeringen redan bestämt sig.
Samtidigt har flera länder utlovat sitt stöd vid militärt angrepp mot Sverige under tiden ansökan behandlas.
– Man kan hoppas att skyddet är deklaratoriskt, det vill säga att länderna som säger att de kommer stötta oss under fasen faktiskt gör det, säger Björn Fägersten.