Enligt Turkiets president Tayyip Erdogan kommer Turkiet i nuläget inte att säga ja till ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap, det rapporerar Reuters på måndagskvällen.
Uttalandet kan vara ett sätt att uttrycka missnöje över de reaktioner man hittills fått från Sverige. Det tror Paul T Levin som är föreståndare för institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
– Jag tolkar inte det som slutord. Jag tolkar det som ett sätt att understryka vikten av att ta Turkiets reaktion på allvar. Ett sätt att lägga tyngd bakom kraven, snarare än att det är ett slut, säger han.
Vapenembargo kan spela in
Enligt Levin handlar huvudkritiken från Turkiet om Sveriges syn på PKK och att man från turkisk sida tycker att man låter terrorstämplade PKK verka i Sverige. Men också om Sveriges relationer till den autonoma administrationen i nordöstra Syrien.
– Men, sen lägger han i det här uttalandet till en annan sak. Han säger att man inte kan släppa in länder som har sanktioner mot Turkiet. Och då tror jag att han menar vapenembargon. Sverige beslutade om vapenembargo i oktober 2019 som ett svar på turkiska militäroperationer i norra Syrien.
Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb tar Erdogans uttalande med ro.
Stubb tror att det är självklart att alla Natoländer till slut säger ja till Sverige och Finland.
– Ja, absolut. Det här är inte något större problem. Det blir alltid lite politiskt mjölkande i såna här processer. Men det är nog bäst att låta Nato sköta det här och det är nog onödigt att gå in på för många bilaterala diskussioner mellan Finland, Sverige och Turkiet. Jag tror att Turkiet kommer att lugna ner sig.
Reell risk att man inte når lösning
Utrikesdepartementet uppgav tidigare på måndagen att representanter från Sverige och Finland ska träffa Turkiet för en dialog.
– Där sa Erdogan att han inte tyckte det var någon idé att skicka en sådan delegation. Men på något sätt måste det ske dialog. Ju mindre öppen dialogen är desto lättare blir det för alla parter, säger Paul T Levin.
Men det finns en reell risk att man inte nått en lösning, tror Levin.
– Problemet är att det är svårt att se vad Sverige skulle vara berett att ändra på för att göra Turkiet till lags.