Inrikes

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Flygets återhämtning saktar in – svenskarna flyger fortfarande mindre än före pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Flygresorna har ökat rejält under de två senaste somrarna jämfört med pandemiåret 2020. Men nivåerna är långt ifrån året före pandemin och det kan dröja innan vi flyger lika mycket som 2019.  

– Tittar vi mot 2023 så ser vi att flygandet kommer att minska, vi tror det i alla fall utifrån vår prognos, säger Simon Posluk på Transportstyrelsen.

Under pandemiåret 2020 minskade det totala antalet passagerare på svenska flygplatser till 5,6 miljoner, från 22,4 miljoner året före. Sedan dess har vi börjat flyga mer igen.

På Swedavias tio flygplatser var siffrorna för utrikesresandet uppe i 83 procent av 2019 års nivåer under oktober 2022. Inrikesflygandet ökade inte lika mycket, utan låg på 67 procent jämfört med samma period 2019. 

– Det kan bero på att man har ändrat resvanor och resmönster. Företagen kanske har fått fler tekniska verktyg, digitala mötestjänster och liknande, säger Simon Posluk, chef för hållbar utveckling inom sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.  

Klimatmedvetenhet kan spela in 

Men flygandet hade börjat minska redan åren före pandemin. 2018 syntes en minskning i inrikestrafiken, och 2019 minskade både utrikes- och inrikestrafik i jämförelse med åren innan.

Under båda dessa år debatterades flygets klimatpåverkan flitigt och flygskam blev ett etablerat begrepp. Men i Transportstyrelsens passagerarprognos finns inte klimatoro med som skäl till minskat flygande – tvärtom bedömer myndigheten att flygandet på sikt kommer att öka igen de kommande åren, särskilt utrikesresandet.  

– Huruvida människors oro för klimatet har bidragit till de här nedgångarna är svårt att verifiera och sätta en siffra på, men klimatet är en väldigt viktig fråga och många tänker sig nog för både en och två gånger. Så det kan vara så att det har påverkat, säger Simon Posluk. 

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.