”Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter”, skriver Migrationsverket på sin sajt.
Men ersättningsnivån ligger under existensminimum och flera organisationer som hjälper flyktingar och asylsökande har länge kritiserat den.
– Jag fick sms senast i går kväll av en från Ukraina som undrade om vi hade mat att erbjuda eftersom de inte hade tillgång till det. Och även om en beviljas dagersättning kan det ta ett tag innan den kommer igång vilket gör människor extremt sårbara, säger Jonna Mannberg, ordförande för Refugees Welcome Stockholm.
Hos regeringen finns i nuläget inga planer på att justera beloppet. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) menar att Sveriges ersättningar inte ska vara högre än andra EU-länders och han bedömer att många som flyr Ukraina kommer att kunna försörja sig själva.
– Vi har över 200 000 lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen. Självklart kommer vara tufft för de som kommer från kriget i Ukraina att skaffa sig jobb, men vi måste sätta in insatser för att de ska kunna försörja sig själva.
”Kan bidra till skuggsamhället”
Sedan dagersättningen sattes 1994 har konsumentprisindex ökat med över 40 procent. Rädda barnen befarar att ersättningsnivån kan få långsiktiga negativa konsekvenser för samhället.
– Vi ser att det här tyvärr kan bidra till det så kallade skuggsamhället. Det finns risker för att människor exploateras eller drar sig till svartjobb för att klara vardagen, säger Sofia Rasmussen, policyrådgivare på Rädda Barnen.
Även Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik har nyligen i flera intervjuer sagt att han är orolig över att ekonomisk utsatthet kan öka risken för att flyktingar exploateras.
– Det finns en sådan oro för gruppen som kommer från Ukraina. Men det handlar inte främst om dagersättningen utan om att man kommer som ensamstående kvinna i en utsatt situation, säger Anders Ygeman.
– Då är det viktigt att vi möter det polisiärt och har bra information om vilka lagar och regler som finns i Sverige.
SVT har kontaktat riksdagspartierna och det är bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som säger att de vill höja dagersättningen.
Det gäller för flyktingar från Ukraina
- Ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige, enligt EU:s massflyktsdirektiv.
- Den som får ett sådant uppehållstillstånd blir inte folkbokförd i Sverige och har därför inte rätt till samma ekonomiska stöd.
- Däremot kan personen ansöka om den dagersättning från Migrationsverket som även asylsökande har rätt till.
På boenden där mat ingår är dagersättningen:
- 24 kr för vuxna ensamstående
- 19 kr per person för vuxna som delar hushållskostnader
- 12 kr för barn till och med 17 år.
På boenden där mat inte ingår är dagersättningen:
- 71 kr för vuxna ensamstående
- 61 kr och person för vuxna som delar hushållskostnader
- 37 kr för barn 0–3 år
- 43 kr för barn 4–10 år
- 50 kr för barn 11–17 år.
Om personen har ett mycket starkt behov av en vara eller tjänst som inte täcks av dagersättningen går det att ansöka om särskilt bidrag för det. Det kan till exempel vara glasögon, en barnvagn eller vinterskor. Migrationsverket gör alltid en individuell bedömning av behovet.
Källor: Migrationsverket och Försäkringskassan
Nära 30 000 från Ukraina har sökt skydd i Sverige
Drygt 29 500 personer hade sökt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet vid lunchtid på fredagen.
Av dem har knappt 22 500 beviljats uppehållstillstånd, men det finns en eftersläpning i de siffrorna enligt Migrationsverkets presstjänst.
Bland de som söker skydd är:
- 61 procent vuxna
- 37 barn i familj
- 2 procent ensamkommande barn.
Omkring hälften av de som beviljats uppehållstillstånd har ordnat boende på egen hand.
Källa: Migrationsverket