Danmark utreder just nu ett förbud mot att bränna koraner utanför ambassader, som ett svar på den press man utsatts för av den muslimska världen efter koranbränningarna i landet.

Ett liknande förbud i Sverige är inte möjligt utifrån nuvarande lagstiftning, men däremot kan en ändring i lagen om hets mot folkgrupp förbjuda brännande av heliga skrifter generellt, enligt Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt och folkrättsexpert.

– Man kan införa hets mot religion och heliga skrifter. Då behövs en ändring i brottsbalken, säger han.

Inskränkning i demonstrationsfriheten

Han anser att detta skulle gjorts redan när hetslagstiftning infördes i Sverige och menar att det finns utrymme att göra undantag i yttrandefriheten om nationell säkerhetshänsyn kräver det.

– Det skulle fortfarande vara möjligt att skända och kritisera religionen i debatter och böcker – men man skulle inte få göra det i politiska manifestationer framför till exempel ambassader och moskéer.

Hur lätt är det? 

– En riksdagsmajoritet kan genomföra en sådan ändring, säger Ove Bring.

Vore det inte att duka under för krav från andra stater? 

– Jag tycker inte att man ska se det som att vi ger efter för krav. Det här är en ändring som kunde ha genomförts för 20 år sedan när lagen infördes.

Ett annat sätt, enligt Ove Bring, att stoppa koranbränningarna är att ändra ordningslagen – så att polisen vid tillståndsgivning även ska ta hänsyn till hela landets säkerhet och inte bara säkerheten på platsen för demonstrationen.

Professorn: Sammankomster kan flyttas

Joakim Nergelius, professor i juridik, anser däremot att ordningslagen redan idag kan tolkas på ett annat sätt. Polisen skulle kunna ge sammankomsten tillstånd men flytta den till en annan plats, menar han.

Se professorn i juridik ge exempel på när polisen har flyttat allmänna sammankomster i videon ovan.