Fyraårige Kevin hittades död i Kyrkviken i Dottevik utanför Arvika i augusti 1998. Fallet utreddes som ett mord. Två bröder, fem och sju år gamla, erkände efter drygt två månaders förhör att de hade dödat Kevin.

Föräldrarna har accepterat polisens bild i alla år, trots att de tvivlar på att sönerna verkligen är skyldiga. Pappa Weine har länge inte velat tala öppet om händelsen, men berättar nu för SVT:s Dokument inifrån om hur han ser på fallet.

– Varför jag sitter här i dag beror på att mina barn Christian och Robin vill det här. Den starkaste som driver det här är Robin. Då ställer jag upp för mina barn, säger han.

Han är rädd för hur sönerna ska bli bemötta och berättar att de tidigare blivit hotade.

– De har fått hot på sina telefoner och genom datamiljön, internet och Facebook eller vad det är för någonting. Ett tag för några år sedan var det väldigt mycket hotelser, då tänkte vi faktiskt polisanmäla, säger Weine.

LÄS MER: Expert: Enstaka förhör räcker inte när barnet är förövaren

”Stort frågetecken”

Weine tycker att det finns många oklarheter kring mordet på Kevin.

– Det är ett stort frågetecken alltihopa. Polisutredningen är det också jättemånga frågetecken i i dag.

Mamma Annika håller med.

– Både Christian och Robin har ju levt med en känsla som de har satt ord på till mig på olika sätt. ”Jag får inte ihop det här, det kan inte ha varit så här, varför blev det så här mamma”, de orden har etsat sig fast. Vad var det egentligen som hände? frågar hon sig.

Hon tror inte att hennes söner dödade Kevin.

– Jag vet inte, men nej, jag tror inte det. Jag har nog aldrig fått svart på vitt att det är så här, men jag har hela tiden levt utifrån att det är fastställt att det är så.

LÄS MER: Mordet på Kevin – detta har hänt

Fick inte sitta med vid förhören

Pojkarna fick aldrig någon advokat som satt med vid förhören. Föräldrarna är kritiska till att inte heller de fick närvara vid många av förhören.

– Den här dagen när det här så kallade förhöret med det här erkännandet kom, det var ingen av oss som satt med där inne och fick höra det här eller var med som ett stöd för barnen. Du sitter i ett rum bredvid och vet inte vad som händer och hur barnen mår. Det är den känslan du kommer ihåg, fullkomligt hjälplös på något vis, säger Annika.

Weine tror inte att hans söner har kommit med ett direkt erkännande.

– De säger inte ”ja” rakt ut, ”det är vi som har gjort det”. Det kan jag aldrig tänka mig. Det här förhöret har inte jag hört, läst eller sett någonstans.

LÄS MER: Polisen: Förhör hanteras annorlunda i dag

Ifrågasätter bevisningen

Annika ifrågasätter den knapphändiga bevisningen, som bygger helt på pojkarnas erkännanden. Det saknas teknisk bevisning i form av till exempel dna och fingeravtryck.

– Det är ofattbart hur de kan lösa en så här stor grej på sådana grunder, säger hon.

LÄS MER: Kevins pappa: ”Det blir kaos i mitt huvud”

LÄS MER: Kevins pappa ger ut bok

Se första avsnittet av dokumentärserien på SVT Play