Totalt rapporterades 1 761 influensafall i förra veckan. Det innebär att antalet influensafall mer än fördubblades förra veckan (vecka 49) jämfört med veckan innan, enligt Folkhälsomyndighetens veckorapport.
– I antal är det en stor procentuell ökning, mer än en fördubbling av fallen. Men provtagningen ökade också rätt så markant. Så det påverkar också, säger Annasara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Vanligtvis är mörkertalet större, men under pandemin när vården provtar för misstänkt covid-19 i mycket högre utsträckning upptäcks även fler fall av influensa.
Topp i februari-mars
Influensaspridningen har precis tagit fart och är i början av kurvan.
– Det är vanligt att den kommer i gång innan jul och ett vanligt år så kan den plana ut under julhelgerna när barnen inte går i skolan och man träffas i mindre sammanhang. Man kan förvänta sig en topp framåt februari–mars. Men det kommer att påverkas av olika åtgärder som sätts in mot covid-19, säger Annasara Carnahan.
Flest antal fall per 100 000 invånare finns i Svealand, framförallt regionerna Uppsala, Stockholm och Sörmland. Men även här kan siffrorna påverkas av att olika regioner provtagit olika mycket.
Jobbigt för vården
Åldersgruppen med flest fall är barn mellan 5 och 14 år – grundskoleelever.
Totalt har 17 personer i landet vårdats på intensiven för influensa.
– Där ser vi att det har kommit igång. Det finns risk att det blir en jobbig situation med ökad influensaspridning och covidspridning, säger Carnahan.
Personer i riskgrupp rekommenderas att vaccinera sig mot influensa. Till skillnad från covid-19 så är syftet med vaccinet enbart att skydda den som riskerar att bli allvarligt sjuk, inte att förhindra smittspridning.
Riskgrupper vid influensa
(TT)
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som tillhör riskgrupp vaccinerar sig mot influensa. Varje region informerar om hur det går till på 1177 Vårdguiden.
Riskgrupperna är:
Personer över 65 år.
Gravida efter graviditetsvecka 16.
Vuxna och barn från 6 månader som har:
Kronisk hjärtsjukdom eller lungsjukdom som kol eller svår astma.
Nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft på grund av till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder.
Kronisk lever- eller njursvikt.
Diabetes typ 1eller 2.
Kraftigt nedsatt immunförsvar.
Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
Även personal inom vård och omsorg bör vaccinera sig.
Källa: Folkhälsomyndigheten