För många nyblivna mödrar blir veckorna efter förlossningen en tung tid, och i vissa fall leder det till och med till förlossningsdepression. Var åttonde kvinna drabbas. Men även män påverkas. Enligt en tidigare studie av Karolinska Institutet uppvisar 15 procent av nyblivna pappor depressiva symptom och upplever känslor som bland annat nedstämdhet och uppgivenhet.
Ann Josefsson, överläkare och professor i obstretik och gynekologi, har forskat på förlossningsdepression sedan mitten av 90-talet. Hon skrev sin avhandling om förlossningsdepression och har skrivit flera artiklar i ämnet.
Stor förväntan från omgivningen
Det finns en förväntan både hos mammorna själva, men också från släktingar och vänner, att den nyblivna mamman ska vara väldigt glad och lycklig, beskriver Ann Josefsson.
– Att känna skuld är väldigt vanligt bland de här kvinnorna därför att det finns den här förväntan att man ska vara glad, lycklig och rosenskimrande. Men i själva verket känns det ganska hopplöst.
– Man känner sig nedstämd och ledsen och förstår inte varför, tycker inte att det är roligt.
Ännu tabubelagt
De höga förväntningarna är en del i att Ann Josefsson tycker att förlossningsdepression ännu är lite tabubelagt.
– Jag menar att det är lite tabubelagt, eller i alla fall har varit mer tabubelagt, att våga tala om att man faktiskt inte mår så bra. Det är en av anledningarna till att vi inte har varit tillräckligt bra på att uppmärksamma post partum depression i Sverige och många andra länder, säger hon.
– Det är så pass vanligt att det inte ska vara tabubelagt. Man ska kunna prata om det men också kunna be om hjälp och stöd utan att skämmas.
Mycket vanligt att känna sig nere
Förlossningsdepression ska dock inte förväxlas med vad som kallas ”baby blues” som är tillfällig nedstämdhet, tillfälliga humörsvängningar, gråtattacker och ibland ångest och sömnsvårigheter under några dagar efter förlossningen. Det är mycket vanligt och drabbar mellan 50-80 procent av nyblivna mammor.
Det gäller dock att vara vaksam på om det håller i sig under en längre tid och förvärras.
– De flesta känner det i ett par dagar. Man gråter och skrattar om vartannat, känner sig frustrerad. Men det sitter aldrig i mer än en vecka, säger Ann Josefsson.
Nu ställer vården rätt frågor
I Sverige har vården blivit mycket bättre på att uppmärksamma och motverka förlossningsdepression, anser Ann Josefsson. I de flesta delar av Sverige används ett frågeformulär som kallas EPDS för att lättare upptäcka tecken på depression hos nyblivna mammor. Det innebär att man ”screenar” för förlossningsdepression genom att ställa frågor utifrån en framtagen och validerad skala, under kontrollerna efter förlossningen. I vissa delar av Sverige, bland annat Östergötland, screenar man även under graviditeten.
– Inom svensk mödra- och barnhälsovård känner vi till sjukdomen i mycket större utsträckning i dag. Vi vågar fråga i större utsträckning och med de här hjälpmedlen så ställer vi rätt frågor och kan erbjuda bättre diagnostik, stöd och behandling, säger Ann Josefsson.
Förlossningsdepression eller post partum depression
Det är ganska vanligt att nyblivna föräldrar blir nedstämda efter förlossningen. Nedstämdheten går för det mesta över ganska snabbt, men det händer att man får en förlossningsdepression och mår dåligt under en längre tid.
En depression efter förlossningen kommer oftast inom de första två-tre månaderna efter att barnet fötts, men den kan uppträda närsomhelst inom det första året. Det är oklart vad det beror på, men risken ökar om man har bipolär sjukdom eller har varit deprimerad tidigare i livet eller under graviditeten. Svåra premenstruella spänningar, det vill säga humörsvängningar innan mens kan också påverka.
Det kan hjälpa en att må bättre om man får avlastning så att man kan få sova ut, komma ut i friska luften, motionera och äta ordentligt. Det kan också underlätta att ha fasta rutiner och prata med människor som man känner förtroende för.
Man kan behöva prata om sina känslor med en sjuksköterska eller en psykoterapeut. Ibland kan man även behöva antidepressiva läkemedel.
Om man känner sig nedstämd eller inte gläds åt barnet på det sätt som man hade hoppats kan man alltid kontakta barnavårdscentralen. Om situationen känns ohanterlig kan man söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Källa: Vårdguiden