Klimatkrisen och Rysslands invasion av Ukraina har gjort energifrågan akut. Samtidigt kommer behovet av mer el öka enormt i framtiden om vi ska ställa om industrin och elektrifiera mer trafik.
I SVT Agendas specialprogram om elproduktion medverkar flera forskare och ger sin syn på hur Sverige ska producera el i framtiden.
Frågan politiserad
Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, menar att kärnkraft är av avgörande betydelse i framtiden.
Utan den är det enligt honom inte möjligt att klara energiförsörjningen, uppnå klimatmålen och samtidigt skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle.
– Vi behöver inse att kärnkraften måste utgöra en betydande del av en framtida energimixen inte bara i Sverige utan även globalt, säger Ane Håkansson i en intervju innan programmet sändes.
Han menar att det finns investerare som är villiga att satsa på en utbyggd kärnkraft, men att frågan har blivit alltför politiserad.
– En stor reaktor är en stor initial investering. Men om reaktorn får verka på en teknikneutral marknad som är riggad på ett rimligt sätt då är kostnaden avskriven efter 15–20 år. Sen kan den generera vinst till ägarna och leverera billig el ut i samhället i 60, 70 år, säger Ane Håkansson.
Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät på KTH, menar att det är olyckligt att polarisera debatten.
– Det finns många olika tekniklösningar och ska man göra något snabbt så måste man ofta jobba på många fronter samtidigt, säger hon i programmet.
Vindkraft snabbare
Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, lyfter fram vikten av förnyelsebara kraftkällor för att klara den framtida elförsörjningen.
– Du kan lyfta på luren och beställa vindkraft. Kärnkraft kan komma in senare, den tar mycket längre tid att bygga och kostnaderna är i dagsläget osäkra, säger han.
Den svåra nöten att knäcka nu ligger enligt honom i att effektivisera tillståndsprocesser för att bygga exempelvis vindkraftverk och att samtidigt nå acceptans för den typen av projekt hos allmänheten.
”Allting går”
Filip Johnsson lyfter fram olika typer av energi- och vätgaslager, batteriteknik, smarta strategier för laddning av batterier och andra flexibilitetsåtgärder i elsystemet som skulle kunna skapa mer förutsägbarhet för icke planerbara kraftkällor som vind- och solkraft.
– Allting går, det är tekniskt möjligt. Vi har dessutom ganska goda förutsättningar i Sverige. Om vi lyckas ställa om så är det ganska osannolikt det skulle ske utan väldigt stora mängder vind- och solkraft, säger han.
Programmet sänds den 13 november kl 21.15 i SVT2. SVT Nyheter direktrapporterar.
Elanvändning i Sverige
Förra året använde vi 140 TWh el i Sverige, varav den största delen gick till hushåll och industrin. Enligt Svenska kraftnäts scenarier för en elektrifiering tror man att den siffran kommer öka till 220 TWh år 2030 och 360 TWh år 2045 på grund av industrins utökade användning av el.