En majoritet av partierna i riksdagen är för någon form av språkkrav för medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd och frågan om språkets betydelse har dykt upp flera gånger i valrörelsen.

Men det finns begränsad forskning på de faktiska effekterna av språkkrav, menar Fanny Forsberg Lundell som är professor i franska vid Stockholms universitet.

Ett exempel på forskning som gjorts är dock hur möjligheten att komma in på arbetsmarknaden ser ut mellan Sverige och Danmark, ett av de länder i Europa med högst ställda språkkrav. 

– Där har forskare kunnat se att det inte finns någon större skillnad trots att kraven för medborgarskap ser så olika ut, säger Fanny Forsberg Lundell.

Kan minska segregering

Med goda språkkunskaper är det dock lättare att få ett jobb, vilket i sin tur kan motverka segregering. Men man ska inte utgå från att ett språkkrav automatiskt leder till att fler lär sig svenska, menar Fanny Forsberg Lundell.

– Det är inte säkert att språkkunskaper uppnås med hjälp av ett krav. Det är beroende av individens egenskaper, utbildningsnivå och möjligheter att interagera och utbilda sig, säger hon och fortsätter:

– Sedan kan ju språkkrav som en del av en genomtänkt språkpolitik ha betydelse på sikt men det är ingenting som ändrar någonting från den ena dagen till den andra.

Kan höja tröskeln

Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer på Malmö universitet menar att det inte finns belägg för att språkkrav för medborgarskap ökar integrationen på arbetsmarknaden vilket han baserar på en jämförande studie av Danmark och Sverige.

– Det finns däremot tydliga belägg för att personer som har bättre språkkunskaper har större chanser att få anställning på arbetsmarknaden i jämförelse med dem med sämre språkkunskaper, säger han.

Kanada ett positivt exempel

Men finns det något land där språkkrav fungerat? Fanny Forsberg Lundell tar upp Kanada som ett exempel. Hon menar att det kan bero på att landet tar emot fler arbetskraftsinvandrare än flyktingar och att man matchar dessa mot arbetsmarknaden vilket gör att många kan ta sig igenom en språkutbildning och klara språkkraven.

– Sedan finns det en tanke i Kanada om att mångfald är ett viktigt värde men att det inte fungerar utan ett gemensamt språk och därför satsar man på en väldigt tydlig språkpolitik, säger Fanny Forsberg Lundell.