Mer pengar till försvaret, ett tätare samarbete med Nato och export av krigsmateriel till Ukraina. Så har det låtit från Sveriges politiker efter Rysslands invasion av Ukraina.

Nyligen skickade Sverige en andra leverans med krigsmateriel till Ukraina, 5 000 pansarskott och minröjningsutrustning till en kostnad av totalt 205 miljoner kronor. I den första leveransen skickades förutom pansarskott även hjälmar, kroppsskydd och fältransoner till en kostnad av omkring 400 miljoner kronor.

”Förlorat sin diplomatiska makt”

Men även om politikerna i de sju riksdagspartierna gärna visar enad front, både gällande vapenleveranser till Ukraina och den säkerhetspolitiska riktningen, finns andra mer kritiska röster.

En av dem är Jonathan Feldman.

– Genom att rusta upp försvaret, skicka vapen till Ukraina och samarbeta med Nato har Sverige förlorat sin diplomatiska makt. Och det var en väldigt viktig tillgång, säger han.

Han anser att Sveriges tradition av att medla i konflikter hade betytt mer för säkerhetsläget än vad en större försvarsbudget kan göra. Som exempel tar han ubåtskrisen 1981 när en sovjetisk ubåt gick på grund i skärgården utanför Karlskrona, en händelse Jonathan Feldman menar är den största diplomatiska krisen som Sverige genomgått på många decennier.

Händelsen Jonathan Feldman hänvisar till inträffade den 28 oktober 1981. Då gick en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass på grund vid Gåsefjärden i skärgården utanför Karlskrona. Den sovjetiska flottstyrkan tog riktning mot svenskt territorium för att bärga hem ubåten. Men efter att det svenska kustartilleriförsvaret markerat mot den sovjetiska flottstyrkan vände de tillbaka. Ett par dagar senare inleddes ett intensivt diplomatiskt arbete.  

– Då var det inte JAS Gripen eller militären som skyddade Sverige, det var det diplomatiska kapitalet, säger Feldman.

”Militär markering möjliggjorde diplomati

Men andra menar att det var just Sveriges starka militära markering gentemot Sovjet som möjliggjorde diplomatin 

– Det finns ett samspel mellan den militära makten och diplomatin. Diplomatin blir faktiskt möjlig om man har något att sätta mot rent militärt. Att upplösningen med U 137 blir som den blir har nog just att göra med att Sverige hade en avsevärd militär makt och visade att man var beredd att använda den, säger Fredrik Eriksson, docent i militärhistoria vid Försvarshögskolan.