– Det cirkulerar myter om att Sverige skulle vara bland de värst drabbade av covid-19 i Europa. Det stämde i viss mån i slutet av den första vågen i maj, och det tycks vara den bild som har fastnat på näthinnan hos många. Men nu ser man att Sverige är ett av de mer lindrigt drabbade länderna i Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet och författare till boken ”Corona – vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv”.
– Ungefär två tredjedelar av länderna i Europa har en betydligt högre överdödlighet än Sverige. Men i Norden ligger Sverige fortfarande i särklass högst. Än så länge, ska jag säga, för situationen i Danmark försämras nu under början av året, tillägger han.
Robust mått
Överdödligheten räknas ut genom att jämföra hur många som har dött under året jämfört med de föregående fyra åren, och är ett av de mer exakta sätten att undersöka hur ett samhälle påverkas av exempelvis en pandemi.
Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist är det ett grundläggande redskap för att analysera följderna av hungersnöd, farsoter och andra historiska händelser.
– Det är ett robust mått, som gör det möjligt att jämföra olika länder med liknande demografi. Att utgå från ländernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 är i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar så mycket. Att dessutom göra det vecka för vecka i början av en pandemi är närmast intetsägande, eftersom situationen förändras kraftigt ju längre smittan pågår. Det vet vi sedan tidigare pandemier, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Beror på metod
Karin Modig är docent i epidemiologi vid Karolinska institutet och har under året som gått också genomfört studier kring överdödlighet.
Hon delar bilden av att många länder i Europa har en högre överdödlighet än Sverige, men pekar samtidigt på att olika forskningsmetoder kan ge lite olika resultat.
Finns det något som talar för att Sverige kan ha haft än högre dödlighet än vad den här studien visar?
– En metod där man tar ett genomsnitt av tidigare år ger ofta en lite lägre överdödlighet än om man har en mer avancerad metod där man beräknar förväntade dödstal mot observerade dödstal baserad på en trend de senaste åren. Det beror på att dödligheten generellt sett förbättras lite för varje år, vi har en nedåtgående trend i dödlighet i allmänhet, säger Karin Modig.
Mönstret påminner om tidigare pandemier
Under de senaste stora sjukdomsutbrotten – Asiaten (1957), Hongkonginfluensan (1968) och den svåra influensan 1976 – har Sverige tillsammans med Danmark mestadels drabbats hårdare än Norge, Island och Finland. Vad det beror på har ingen helt lyckats förklara. Tänkbara orsaker kan enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist vara Sveriges och Danmarks betydligt större och sammanhängande urbana områden och tätare kontakt med kontinenten.
Allvarliga pandemier har varit ett förhållandevis vanligt tillstånd genom historien, som har drabbat mänskligheten med ungefär 30 års mellanrum de senaste århundradena. Mot den bakgrunden tycker Fredrik Charpentier Ljungqvist att det egentligen är en historisk ovanlighet att denna pandemi dröjde så pass länge.
En till synes paradoxal effekt av alla medicinska framsteg, är enligt, Fredrik Charpentier Ljungqvist, är att även mindre allvarliga virus kan få svårare konsekvenser i dag, i och med att andelen äldre och sårbara har ökat kraftigt.
– Det är ju i grunden något mycket positivt. Men det kan också bli svårare för samhället att hantera en sådan här sjukdom, och ovanan vid pandemier kan orsaka stor oro och panik. Då är det lätt att tappa helhetsperspektivet, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Fakta: Överdödligheten i Europa 2020
Skillnaden i antal dödsfall under 2020 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016–2019 i respektive land.
Liechtenstein: 20,8 %
Spanien: 18,9 %
Polen: 18,7 %
Slovenien: 18,5 %
Italien: 17,4 %
Belgien: 16,7 %
Tjeckien: 16,6 %
Bulgarien: 15,1 %
Storbritannien: 15,1 %
Schweiz: 13,0 %
Malta: 12,6 %
Litauen: 12,3 %
Nederländerna: 11,6 %
Rumänien: 11,1 %
Österrike: 11,1 %
Portugal: 11,0 %
Slovakien: 10,5 %
Luxemburg: 10,4 %
Frankrike: 10,4 %
Cypern: 9,2 %
Kroatien: 9,1 %
Ungern: 8,1 %
Sverige: 7,6 %
Grekland: 7,5 %
Tyskland: 5,3 %
Estland: 3,1 %
Finland: 2,7 %
Island: 1,6 %
Danmark: 1,6 %
Lettland: 0,4 %
Norge: -0,4 %
Källa: Fredrik Charpentier Ljungqvist, utifrån data från Eurostat, University of Oxford och SCB.
Därför finns SCB:s siffror med i sammanställningen
Fredrik Charpentier Ljungqvist har använt sig av siffror från Eurostat i sin sammanställning. För Sveriges del har han även kompletterat med siffror från SCB.
Anledningen till det är att Sverige ännu inte rapporterat in statistik för december månad till Eurostat.
Sverige är ett av få länder som inte hunnit rapportera in siffror för december månad. Andra länder som saknar siffror för december är Italien, Rumänien och Grekland.
Alla dessa länder, förutom Italien, har kompletterats med nationella siffror för december.
Att länderna kompletterats med nationella siffror påverkar inte de stora trenderna, enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist.