När pandemin drog över Sverige tvingades vården samla alla tänkbara resurser. Vårdpersonal omplacerades och fick rycka in på avdelningar de saknade kompetens för – vilket medförde mycket stress.

– Det som till exempel flyttades till IVA, men som inte var utbildade för det, är de som gett signaler om posttraumatisk stress, säger Sineva Ribeiro.

Många av dem är nu tillbaka på sina gamla arbetsplatser – påverkade av covid-19-tjänstgöringen.

– Deras kollegor och chefer har inte en aning.

500 miljoner kronor

I höständringsbudgeten för 2020 föreslår regeringen en särskild satsning på krisstöd till hälso- och sjukvårdspersonal samt personal i äldreomsorgen som arbetat med covid-19. Satsningen omfattar totalt 500 miljoner kronor för 2020 – pengar som ska gå till krisstöd, samtalsstöd, traumastöd med mera, för drabbade yrkesgrupper.

Sineva Ribeiro är i grunden positiv till satsningen, men påpekar  att ingen vet hur stort behovet av sådant stöd är och det först måste uppskattas. Hon vill också adressera ansvaret till arbetsgivarsidan.

”Inget nytt”

– Det är exceptionellt nu, men det är inget nytt, vi har haft det såhär innan: efter sommaren, under influensaperioder – våra medlemmar har inte fått semester. Man behöver se till att det finns en kompetensförsörjning och en plan för de här livsviktiga yrkena, säger hon och tillägger:

– Personalen som nu lämnar vården har känt sig otillräcklig. Hade vi haft en kompetensförsörjning hade vi inte stått där vi är nu utan i stället kunnat fylla på med personal.